Sällsynt enighet i Europaparlamentet mot USA angående Trumps krav på Grönland

I Strasbourg blev de europeiska reaktionerna på den amerikanska presidentens agerande tydliga under tisdagens debatt. Från höger till vänster på den politiska skalan riktades skarp kritik mot USA:s president när Europaparlamentet samlades för att diskutera de transatlantiska relationerna.

Representanter från hela det politiska spektrumet – från mitten till ytterkanterna på både höger- och vänsterflygeln – uttryckte stark oro över presidentens senaste uttalanden och beslut. Debatten visade på en ovanlig enighet bland parlamentets ledamöter trots deras skilda politiska utgångspunkter.

Dansk Folkepartis representant Anders Vistisen väckte särskild uppmärksamhet när han använde ett grovt uttryck riktat mot den amerikanske presidenten. ”Fuck off” var Vistisens ordval – vilket omedelbart skapade reaktioner i kammaren. Det var inte första gången Vistisen använde detta språkbruk. För nästan exakt ett år sedan använde han samma uttryck i en liknande debatt.

Efter Vistisens kontroversiella uttalande meddelades att formella åtgärder planeras mot den danska ledamoten för användning av olämpligt språk i parlamentets kammare. Parlamentets talman påminde om vikten av att upprätthålla en respektfull ton i debatten, oavsett politiska meningsskiljaktigheter.

Bland de svenska rösterna i debatten framträdde särskilt Alice Teodorescu Måwe från Kristdemokraterna (KD). Hon riktade en tydlig uppmaning till de europeiska länderna att återuppbygga sin militära kapacitet och åter bli en stark aktör på den internationella arenan.

”Det handlar om allt från kärnvapen till ammunition och materiel. Europa kan bli en stormakt igen, men då måste vi sluta bete oss som ett kulturarv,” förklarade Teodorescu Måwe under sitt anförande.

Teodorescu Måwes inlägg speglar en bredare diskussion som pågår i Europa om kontinentens försvarsförmåga och strategiska autonomi. Efter decennier av relativt låga försvarsbudgetar och ett starkt beroende av USA:s säkerhetsgarantier genom NATO, har flera europeiska länder börjat omprioritera sina försvarsutgifter.

Debatten i Strasbourg ägde rum mot bakgrund av växande spänningar i de transatlantiska relationerna. Flera europeiska ledare har uttryckt oro över utvecklingen i USA och konsekvenserna för det långvariga samarbetet mellan Europa och Nordamerika.

Experter menar att Europas säkerhetspolitiska situation befinner sig vid ett vägskäl. Professor i internationella relationer vid Stockholms universitet, Maria Andersson, kommenterar utvecklingen:

”Vi ser nu hur många europeiska länder börjar inse att de måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Det handlar inte bara om militära kapaciteter utan även om energisäkerhet och teknologisk självständighet.”

Franska representanter i debatten betonade särskilt vikten av ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete. Tyskland, som länge varit återhållsamt i militära frågor, har under de senaste åren ökat sina försvarsutgifter markant.

Debatten i Europaparlamentet illustrerar hur de transatlantiska relationerna nu står inför en period av omprövning och osäkerhet. För många europeiska länder blir frågan om strategisk autonomi alltmer central, samtidigt som traditionella allianser och samarbeten ifrågasätts.

När dagen avslutades i Strasbourg stod det klart att Europa står inför betydande utmaningar gällande sin plats i världsordningen – utmaningar som kräver både diplomatisk skicklighet och strategiskt tänkande från de europeiska ledarna.