Salvatore Mancuso döms till 40 års fängelse för 117 brott mot Wayuu-folket

Colombiansk domstol dömer tidigare paramilitärledare till 40 års fängelse

En colombiansk domstol har dömt den tidigare paramilitärledaren Salvatore Mancuso till 40 års fängelse för en serie grova brott mot det ursprungsfolk som kallas Wayuu. Enligt domstolens beslut befanns Mancuso skyldig till inte mindre än 117 brott, däribland mord, som ska ha begåtts under perioden 2002 till 2006.

Domen kommer i ett komplicerat skede för Mancuso som nyligen återvänt till Colombia efter att ha avtjänat ett 16-årigt fängelsestraff i USA för narkotikasmuggling. Trots hans kriminella förflutna utsåg president Gustavo Petro honom tidigare i år till medlare i fredssamtalen med en av landets narkotikakarteller.

Wayuu-folket, som främst bor i det torra Guajira-området i norra Colombia och angränsande delar av Venezuela, har länge varit särskilt utsatta i landets väpnade konflikt. De är Colombias största ursprungsfolk med cirka 380 000 medlemmar och har under decennier drabbats hårt av våld från både paramilitära grupper, gerillor och narkotikakarteller som strider om kontrollen över strategiska smugglingsrutter.

Mancuso var en av grundarna och ledarna för den ökända paramilitära organisationen AUC (Autodefensas Unidas de Colombia) som bildades på 1990-talet för att bekämpa vänstergerillan men som snabbt utvecklades till en brutal organisation med kopplingar till narkotikahandel. Under hans ledning begicks omfattande människorättsbrott mot civila, särskilt i landets norra delar.

Trots den hårda domen är Mancusos politiska roll fortfarande oklar. President Petros beslut att utse den före detta paramilitärledaren till fredsmedlare väckte starka reaktioner när det tillkännagavs tidigare i år. Kritiker menar att utnämningen skickar fel signaler om straffrihet, medan regeringen har försvarat beslutet med att Mancusos erfarenhet och insikter i de kriminella nätverken är värdefulla för fredsprocessen.

”Detta visar på komplexiteten i Colombias fredsprocess,” säger María González, expert på konfliktlösning vid Universidad Nacional i Bogotá. ”Å ena sidan finns ett behov av att straffa förövare, å andra sidan kan tidigare kombattanter med insyn i kriminella nätverk vara avgörande för att uppnå fred.”

Domen kommer i en tid då Colombia försöker hantera sitt våldsamma förflutna genom en kombination av straff och försoningsprocesser. Landet har sedan fredsavtalet med FARC-gerillan 2016 arbetat med att implementera övergångsrättvisa genom den särskilda domstolen JEP (Jurisdicción Especial para la Paz).

För Wayuu-folket representerar domen ett viktigt erkännande av de övergrepp de utsatts för. Enligt människorättsorganisationer har ursprungsbefolkningar i Colombia drabbats oproportionerligt hårt av den väpnade konflikten, med tusentals mördade och fördrivna.

”Detta är ett steg mot rättvisa, men mycket återstår att göra,” säger Luis Iguarán, talesperson för en Wayuu-organisation. ”Många förövare har aldrig ställts inför rätta och våra samhällen kämpar fortfarande med följderna av våldet.”

Det är ännu inte känt hur domen kommer att påverka Mancusos roll som fredsmedlare. Justitiedepartementet och presidentens kontor har ännu inte kommenterat situationen, men juridiska experter pekar på att domen kan verkställas på olika sätt som potentiellt skulle kunna möjliggöra hans fortsatta medverkan i fredsprocessen.

Colombias fredssituation förblir bräcklig med flera väpnade grupper fortfarande aktiva i landet, däribland ELN-gerillan och olika kriminella gäng som bildats av tidigare paramilitärer och gerillasoldater. President Petros strategi med ”total fred” syftar till att förhandla med samtliga väpnade aktörer, en ambitiös plan som mött både stöd och skepsis från olika håll i det colombianska samhället.