Sänkt av dopningsskandal, ser inte bra ut för skidskyttet

Svenska biathlonlaget chockat av dopningsfallet inför OS-starten

Bara sex dagar innan Anna Magnusson, Hanna Öberg, Sebastian Samuelsson och Martin Ponsiluoma skulle stå på startlinjen i söndagens mixstafett i Antholz kom det chockerande beskedet om ett dopningsfall inom sporten.

”Det känns väldigt tråkigt att OS började på det här sättet,” säger Hanna Öberg med tydlig besvikelse i rösten.

Trots den negativa nyheten ser Anna Magnusson ändå en positiv aspekt i situationen. Hon menar att det visar att antidopningsarbetet fungerar som det ska.

”Man kan se det som positivt att antidopningsarbetet fungerar, att de är på tå,” förklarar Magnusson i en kommentar till händelsen.

Biathlon har historiskt sett haft problem med dopning. Sportens tidigare ordförande Anders Besseberg dömdes för korruption efter att bland annat ha hjälpt ryska idrottare att dölja dopning. Detta ledde till att Internationella skidskytteförbundet (IBU) år 2019 bildade den oberoende enheten BIU för att hantera disciplinärenden.

Sedan BIU:s bildande har antalet dopningsfall inom biathlon minskat markant. Sebastian Samuelsson, en av Sveriges främsta biathleter, är dock realistisk när han diskuterar dopningssituationen inom sporten.

”Jag tror att inom biathlon, precis som i alla sporter, förekommer dopningsfall ibland och har historiskt gjort det och kommer förmodligen fortsätta göra det i framtiden. Men jag känner mig väldigt trygg med att antidopningsarbetet fungerar bra,” säger han med eftertryck.

Martin Ponsiluoma, som också representerar Sverige i OS, delar Samuelssons förtroende för att han tävlar mot rena idrottare. Han reflekterar över hur situationen har förbättrats jämfört med tidigare år.

”Man vet att det alltid kommer finnas någon som försöker tänja på gränserna, så är det alltid. Det var lite mer så förr, kanske när Ryssland var med i bilden – då visste man aldrig,” berättar Ponsiluoma.

Den italienska biatleten Rebecca Passler testade positivt för det förbjudna ämnet letrozol, vilket utlöste den nuvarande situationen. Inom idrottsdopning kan letrozol användas för att sänka östrogennivåer och maskera anabola steroider, vilket förklarar varför substansen är förbjuden trots att läkemedlet i sig inte är direkt prestationshöjande.

Åke Andrén-Sandberg, läkare och expert på antidopning, förklarar att letrozol primärt är ett läkemedel för bröstcancer. Det har även använts av vissa kvinnliga idrottare för viktnedgång, vilket gör det problematiskt inom elitidrotten.

Passler har överklagat avstängningen till idrottens skiljedomstol (CAS) i hopp om att ändå kunna delta i OS. Utgången av denna process är fortfarande oviss, men det faktum att hon är avstängd medan utredningen pågår visar på de strikta rutiner som nu finns på plats inom biathlon.

Det svenska laget fortsätter sina förberedelser inför tävlingarna trots turbulensen. Denna incident har satt fokus på vikten av rent spel inom idrotten, särskilt inför ett så prestigefyllt evenemang som OS.

För biathlon som sport representerar detta fall både en utmaning och en bekräftelse – en utmaning eftersom det kastar en skugga över tävlingarna, men också en bekräftelse på att kontrollsystemet fungerar och att idrottare som försöker fuska faktiskt åker fast.

De svenska biathleterna verkar trots allt behålla sitt fokus på den kommande tävlingen och litar på att de tävlar på lika villkor mot sina internationella konkurrenter. Mixstafetten i Antholz blir nu inte bara starten på OS utan också ett tillfälle för sporten att visa sin integritet efter denna turbulens.