Strid i EU-parlamentet kring förslag om slöjförbud

En kontroversiell debatt har blossat upp i Europaparlamentet efter att den svenska ledamoten Charlie Weimers (SD) skickat ett e-postmeddelande till kollegor med en uppmaning att underteckna en petition för att förbjuda muslimska huvuddukar bland EU-anställda.

Enligt flera medier har Weimers cirkulerat ett meddelande där han vill samla stöd för ett förbud mot ”hijab, niqab eller andra islamiska huvuddukar för tjänstemän anställda vid EU:s institutioner”. I sitt utskick motiverar han förslaget med att ”EU:s åtagande för likabehandling mellan könen väger tyngre än symboler som ofta påtvingas kvinnor i icke-demokratiska samhällen”.

Weimers plan är att överlämna de insamlade underskrifterna till Europaparlamentets talman Roberta Metsola senare denna vecka. Initiativet kommer vid en tid då flera europeiska länder, som Frankrike och Belgien, redan infört begränsningar kring religiösa symboler i offentliga sammanhang.

Förslaget har dock mötts av skarp kritik från andra parlamentsledamöter. Särskilt tydlig är reaktionen från den svenska centerpartisten Abir Al-Sahlan, som i en kommentar till Aftonbladet säger: ”Vem har berättat för honom att alla kvinnor som bär slöja i Europaparlamentet inte bär slöja av egen fri vilja? Det fattades bara en till förbannad man som ska tala om för kvinnor hur de ska klä sig.”

Debatten speglar en större europeisk diskussion om religionsfrihet, sekularism och kvinnors rättigheter. Förespråkare för slöjförbud hävdar ofta att det handlar om jämställdhet och integration, medan motståndare pekar på religionsfrihet och kvinnors rätt att själva bestämma över sin klädsel.

Frågan är särskilt känslig inom EU:s institutioner som strävar efter att vara inkluderande arbetsplatser som respekterar kulturell och religiös mångfald, samtidigt som de upprätthåller sekularismens principer som många medlemsstater värdesätter.

Förslaget kommer också i en tid av ökad polarisering kring migrations- och integrationsfrågor i Europa, där flera högerpartier vunnit mark i olika medlemsländer. Weimers parti, Sverigedemokraterna, har konsekvent drivit en restriktiv linje i frågor som rör migration och integration.

Kritiker menar att förslaget riskerar att stigmatisera muslimska kvinnor och begränsa deras möjligheter på arbetsmarknaden. De argumenterar för att ett förbud skulle kunna strida mot EU:s egna principer om icke-diskriminering och religionsfrihet.

Expertkommentatorer påpekar att liknande förslag i olika europeiska länder har lett till utdragna juridiska processer, då de ofta hamnar i konflikt med grundläggande rättigheter. EU-domstolen har tidigare meddelat att arbetsgivare under vissa omständigheter kan förbjuda religiösa symboler, men att detta måste ske på ett icke-diskriminerande sätt.

Det är ännu oklart hur många ledamöter som ställer sig bakom Weimers petition, och vilken respons talman Metsola kommer att ge när underskrifterna överlämnas. Representanter för de stora partigrupperna i parlamentet har ännu inte kommenterat initiativet officiellt.

Händelsen belyser spänningen mellan olika värderingar inom EU – å ena sidan strävan efter likabehandling och sekularism, å andra sidan respekt för individuella friheter och kulturell mångfald. Oavsett utgången kommer debatten sannolikt att fortsätta vara en del av den större diskussionen om Europas identitet och framtid.