Den oansenliga scarfen som bär på ett dramatiskt världskrigsöde

Ett unikt museiföremål med en anmärkningsvärd historia har nyligen tillförts samlingarna vid Flygmuseet på F 21 i Luleå. Det handlar om en scarf vars resa genom historien började under andra världskrigets mörkaste dagar, närmare bestämt 1942 när ett brittiskt bombplan kraschade i Sareks nationalpark.

Scarfen utgör en konkret länk till en av de mer dramatiska flyghändelserna i det neutrala Sveriges historia under andra världskriget. Ett brittiskt bombplan av typen Handley Page Halifax, som deltagit i allierade bombräder mot Nazityskland, havererade i den otillgängliga fjällvärlden under omständigheter som länge förblev höljda i dunkel.

Haveriet inträffade i en tid då Sverige balanserade på en skör neutralitetslinje. Medan landet officiellt stod utanför kriget tillät man under vissa perioder både tyska trupptransporter genom landet och allierade flygplan att nödlanda på svensk mark. Detta gjorde att varje nedskjutning eller haveri av utländska militärplan på svensk mark blev en känslig diplomatisk fråga.

Besättningen på det brittiska bombplanet, som bestod av sju man, tvingades genomföra en nödlandning i ett av Sveriges mest otillgängliga områden. Sareks nationalpark, med sin dramatiska fjällterräng, blev platsen för deras sista flygning tillsammans.

”Det som gör detta föremål så speciellt är att det representerar en personlig historia mitt i det stora världskriget. Scarfen tillhörde en av flygarna och har bevarats i över 80 år,” berättar museichefen vid F 21:s flygmuseum.

Efter kraschen genomfördes en omfattande räddningsaktion under extremt svåra förhållanden. Svenska militären och lokala samer deltog i sökandet efter den nödställda besättningen. Några av flygarna överlevde initialt kraschen men dog senare av skador och den hårda kylan. Andra påträffades omkomna vid vraket.

Scarfen har en särskild betydelse eftersom den överlevt tidens tand och fungerar som ett stilla vittne till de dramatiska händelserna. Den har bevarats genom åren av anhöriga till en av de inblandade i räddningsaktionen och har nu donerats till museet för att historien ska leva vidare.

”Vi ser det som vår uppgift att bevara och berätta dessa historier, särskilt när generationerna som upplevde kriget nu försvinner. Föremål som denna scarf hjälper oss att skapa en konkret koppling till det förflutna,” fortsätter museichefen.

Händelsen med det brittiska bombplanet är inte unik. Under krigsåren nödlandade eller kraschade ett flertal utländska militärflygplan på svensk mark. Det som gör just denna historia särskild är den extremt svårtillgängliga haveriplats och de dramatiska räddningsförsöken som följde.

Vraket blev liggande i den otillgängliga fjällterrängen i många år efter kriget. Först på 1970-talet genomfördes mer omfattande dokumentation av platsen, och vissa delar av flygplanet har bärgats för att bevaras i museisamlingar.

Scarfen har nu blivit en central del i museets utställning om Sverige under andra världskriget. Den kompletterar museets befintliga samlingar av flygplansdelar, uniformer och dokument från perioden och ger ett personligt perspektiv på krigets konsekvenser.

Museet planerar nu en specialutställning där scarfen och historien om bombplanets öde kommer att presenteras tillsammans med nytt forskningsmaterial om de diplomatiska förvecklingar som följde efter haveriet.

”Det är vår förhoppning att denna lilla personliga ägodel ska hjälpa besökare att förstå krigets mänskliga dimension. Bakom varje uniform fanns en individ med drömmar och förhoppningar, och scarfen påminner oss om detta,” avslutar museichefen.

Flygmuseet på F 21 välkomnar nu allmänheten att ta del av denna unika del av Sveriges krigshistoria, där den lilla scarfen blivit en betydelsefull länk mellan då och nu.

Dela.

22 kommentarer

Leave A Reply

Exit mobile version