Vintergrus orsakar stor andel av cykelolyckor under vårmånaderna

Vintergrus på cykelbanor och vägar utgör en betydande säkerhetsrisk för cyklister, särskilt under vårens första månader. Nedförsbacke, kurvor och grus kan bli en farlig kombination som leder till allvarliga olyckor, visar ny forskning från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Enligt Anna Niska, forskningsledare vid VTI, kan var femte singelcykelolycka under mars månad kopplas direkt till kvarliggande grus på vägarna. Detta fenomen har tidigare uppmärksammats av P4 Östergötland, men problemet är mer omfattande än många tror.

”Vi har den här typen av olyckor året runt, med grus som blir kvar efter exempelvis vägarbeten. Men mars och april sticker verkligen ut i statistiken,” förklarar Niska i en intervju.

Det stora problemet uppstår när vinterns halkbekämpningsgrus ackumuleras under snötäcket. När vårsolen sedan smälter bort snön kan betydande mängder grus ligga kvar på cykelbanorna, vilket skapar hala och osäkra förhållanden för cyklister.

Forskningen visar att problemet inte är begränsat till endast cyklister. Även personer som använder elsparkcyklar samt fotgängare riskerar att skada sig på det kvarliggande gruset. För äldre fotgängare kan en halkolycka få särskilt allvarliga konsekvenser.

Kommunernas ansvar för renhållning av cykelvägar blir därmed en viktig säkerhetsfråga. Niska menar att gruset bör sopas bort så fort som möjligt under våren, och helst även under vinterns barmarksperioder.

”Det optimala vore om kommunerna kunde prioritera städning av cykelbanor direkt när snön försvinner, särskilt på platser med många cyklister och i kurvor eller nedförsbackar där riskerna är störst,” säger hon.

Utöver de direkta säkerhetsriskerna finns även miljöaspekter att ta hänsyn till. När grus från cykelbanor hamnar på bilvägar mals det ned till små partiklar som bidrar till luftföroreningar.

”Det finns också andra problem kopplade till gruset, som partikelbildning, vilket är ett stort problem i städerna. När grus från cykelvägarna hamnar på bilvägen mals det sönder och blir till partiklar,” förklarar Niska.

Denna partikelbildning bidrar till försämrad luftkvalitet i urbana miljöer och kan orsaka eller förvärra andningsproblem hos känsliga individer.

Flera kommuner har börjat utveckla strategier för effektivare vårstädning av cykelbanor. I vissa städer används särskilda maskiner som både samlar upp gruset och samtidigt rengör ytorna med vatten, vilket minskar damm- och partikelspridning.

Cykelfrämjandet, en rikstäckande organisation som arbetar för bättre förutsättningar för cykling i Sverige, har länge påpekat vikten av välunderhållna cykelbanor året runt. De menar att bättre underhåll är avgörande för att fler ska välja cykeln som transportmedel.

”Om vi vill uppmuntra hållbart resande måste cykelvägarna vara säkra hela året. Bra vinterunderhåll måste följas av effektiv vårstädning,” säger Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet, i en tidigare uttalande om frågan.

Forskare rekommenderar nu att kommuner utvecklar tydligare rutiner för när och hur cykelbanor ska rengöras efter vintern. Särskilt viktiga är populära pendlingsstråk och platser där olycksrisken är förhöjd, såsom i kurvor och nedförsbackar.

För cyklister rekommenderas extra försiktighet under vårmånaderna, särskilt på platser där man kan misstänka att grus ligger kvar. Att anpassa hastigheten och undvika tvära svängar på grusiga underlag kan minska olycksrisken avsevärt.