USA:s senat kan komma att rösta om lagstiftning som begränsar president Donald Trumps möjligheter att militärt ta över Grönland, rapporterar Reuters. Detta uttalande kommer mitt i en växande oro kring presidentens utrikespolitiska ambitioner och maktbefogenheter.

Under onsdagen meddelade både demokratiska och republikanska senatorer att de förväntar sig att senaten kommer att rösta i frågan inom kort. Uttalandet signalerar en tvärpolitisk oro över presidentens potentiella handlingsutrymme i utrikespolitiska frågor.

”Ni kommer att se resolutioner om krigsbefogenheter gällande Kuba, Mexiko, Colombia, Nigeria och Grönland,” sade den demokratiska senatorn Tim Kaine under en presskonferens.

Denna utveckling har sin bakgrund i Trumps tidigare uttalade intresse för Grönland. Under 2019 uttryckte Trump en önskan att köpa den autonoma danska ön, vilket ledde till diplomatiska spänningar mellan USA och Danmark. Den danska statsministern Mette Frederiksen avfärdade då förslaget som ”absurt”, vilket resulterade i att Trump ställde in ett planerat statsbesök till Danmark.

Grönland, världens största ö, har blivit allt mer strategiskt viktig i en tid av smältande polarisar och ökande geopolitisk konkurrens i Arktis. Området är rikt på naturresurser som sällsynta jordartsmetaller, olja och gas, vilket har väckt intresse från stormakter som USA, Kina och Ryssland.

Den planerade omröstningen i senaten speglar en vidare debatt om presidentens befogenheter i krigsfrågor. Enligt USA:s konstitution har kongressen rätt att förklara krig, medan presidenten är överbefälhavare för de väpnade styrkorna. Genom åren har dock presidentämbetet gradvis utökat sina befogenheter att sätta in militära styrkor utomlands utan uttryckligt godkännande från kongressen.

Kainos uttalande om att även andra länder som Kuba, Mexiko, Colombia och Nigeria omfattas av de planerade resolutionerna antyder att senatorerna söker en bredare begränsning av presidentens krigsmakt, inte bara specifikt gällande Grönland.

Analytiker pekar på att detta initiativ kommer i en tid av ökad oro för isolationistiska tendenser och oförutsägbar utrikespolitik från Vita huset. Flera lagstiftare har uttryckt farhågor om att presidentens befogenheter har gått för långt och att kongressens roll i beslutsfattandet har försvagats.

”Detta handlar om konstitutionell balans och kontroll,” säger politiska analytikern Maria Bergström vid Stockholms universitet. ”Senatorerna försöker återupprätta kongressens roll i dessa kritiska utrikespolitiska beslut, oavsett vem som sitter i Vita huset.”

Grönlands regering har inte kommenterat den senaste utvecklingen, men har tidigare betonat öns självstyre och nära band till Danmark. Grönland har sedan 2009 haft utökad autonomi, med Danmark som fortfarande ansvarig för utrikes- och försvarsfrågor.

Danmarks utrikesminister har i ett kort uttalande påpekat att ”Grönlands framtid avgörs av Grönlands folk” och att Danmark står fast vid sin roll som garant för öns säkerhet.

Omröstningen i senaten förväntas äga rum inom de kommande veckorna. Även om det är osäkert om lagstiftningen kommer att godkännas, signalerar debatten en växande vilja från kongressen att kontrollera presidentens utrikespolitiska befogenheter.

Politiska observatörer noterar att initiativet har stöd från både demokrater och republikaner, vilket är ovanligt i dagens polariserade politiska klimat i Washington. Detta tväpolitiska stöd kan tyda på en djupare institutionell oro över maktbalansen mellan kongressen och presidentämbetet, snarare än enbart kritik mot den sittande presidenten.

Oavsett utfallet av omröstningen kommer debatten sannolikt att påverka relationen mellan USA och dess allierade, särskilt i Arktisregionen, där samarbete blir allt viktigare i takt med klimatförändringarnas effekter och ökande geopolitisk konkurrens.