Sju personer skjutna till döds på ranch i Manabí, Ecuador

Åtta personer dödades under onsdagen i vad som rapporteras vara en massaker i Ecuadors västra delar. Enligt lokala myndigheter bar gärningsmännen militärliknande uniformer när de genomförde dådet, som krävde flera unga människors liv, bland dem en 16-årig pojke.

Massakern ägde rum i provinsen Manabí, en av nio provinser i Ecuador som befinner sig i undantagstillstånd på grund av den eskalerande våldsituationen. Undantagstillståndet har varit i kraft sedan januari i år, ett tecken på de allvarliga säkerhetsproblem som landet står inför.

Händelsen är det senaste exemplet på den dramatiska ökningen av dödligt våld som har drabbat Ecuador under de senaste åren. Statistik visar att antalet mord i landet ökade med hela 30 procent under förra året jämfört med 2022, en oroväckande trend som fortsätter att fördjupas.

Ecuadors säkerhetskris har flera bakomliggande orsaker. Landet har under det senaste decenniet förvandlats från en relativt lugn nation till en knutpunkt för internationell narkotikahandel, med kraftigt ökad närvaro av kriminella gäng. Många av dessa grupper har kopplingar till mexikanska och colombianska karteller som använder Ecuador som transitland för kokain på väg mot Nordamerika och Europa.

President Daniel Noboa, som tillträdde i november förra året, har gjort bekämpandet av den organiserade brottsligheten till en av sina främsta prioriteringar. I januari utlyste han undantagstillstånd och förklarade att landet befann sig i ett ”internt väpnat konflikt” efter en våg av våldsamheter, inklusive en uppmärksammad incident där beväpnade män stormade en TV-station under en direktsändning.

Manabí-provinsen, där den senaste massakern inträffade, har länge varit ett problemområde. Dess långa kustlinje och strategiska läge vid Stilla havet har gjort den till ett viktigt område för drogsmuggling. Lokala fiskare har ofta tvingats samarbeta med kriminella nätverk eller riskera sina liv.

”Det vi ser i Manabí är resultatet av år av försummelse och bristande statlig kontroll,” säger säkerhetsanalytikern Maria Delgado vid Universidad San Francisco de Quito. ”De kriminella organisationerna har i praktiken tagit över vissa områden, och civilbefolkningen är de som lider mest.”

Den ökade militariseringen av de kriminella gängen, vilket illustreras av gärningsmännens uniformer i den senaste attacken, visar på en oroväckande utveckling. Experter menar att detta är ett tecken på att gängen blir alltmer sofistikerade och bättre organiserade, med tillgång till både vapen och utrustning som tidigare främst associerats med statliga säkerhetsstyrkor.

Ecuadors grannländer, framför allt Colombia och Peru, följer utvecklingen med oro. Det finns en rädsla för att våldet kan sprida sig över gränserna och ytterligare destabilisera en redan utsatt region. Regionala samarbeten för att bekämpa den organiserade brottsligheten har intensifierats under det senaste året.

För den ecuadorianska befolkningen innebär den nuvarande situationen en vardag präglad av rädsla och otrygghet. Särskilt oroande är att allt yngre personer dras in i våldet, både som offer och förövare. Att en 16-årig pojke var bland offren i den senaste attacken understryker den humanitära dimensionen av krisen.

Trots regeringens ansträngningar med utökad polisiär och militär närvaro i de drabbade områdena fortsätter våldet att skörda offer. Kritiker menar att de repressiva åtgärderna måste kompletteras med sociala program och ekonomiska möjligheter för att bryta den negativa spiralen.

Medan myndigheterna fortsätter att utreda den senaste massakern i Manabí, står det klart att Ecuador står inför en långvarig kamp för att återta kontrollen över de områden som nu domineras av kriminella organisationer. För invånarna i dessa regioner förblir framtidsutsikterna osäkra, och många fruktar att våldet kommer att fortsätta eskalera innan situationen förbättras.