I den lilla byn Kalvträsk, belägen sex mil utanför Skellefteå i norra Sverige, är vedeldning den dominerande uppvärmningsmetoden. Med omkring 30 permanentboende och ett nästan lika stort antal eldstäder, enligt kommunens sotarregister, illustrerar Kalvträsk en utbredd praxis i glesbygden. Birger Nordberg, en av byns invånare, förbrukar årligen 20 kubikmeter björkved för att värma sitt hus, en handling han ser som självklar och representativ för hela norra Sverige. Denna traditionella uppvärmningsform, djupt rotad i landsbygdens kultur och praktiska förutsättningar, står dock i kontrast till den växande oron kring dess miljö- och hälsopåverkan.
Vedeldning, trots sin idylliska bild, är en betydande källa till luftföroreningar och bidrar till en rad hälsoproblem. Utsläppen från vedeldning innehåller partiklar som kan tränga djupt ner i lungorna och orsaka andningsproblem, samt förvärra befintliga hjärt-kärlsjukdomar. Enligt forskning ligger vedeldning bakom hundratals förtida dödsfall varje år i Sverige. Partiklarna bidrar även till försurning och övergödning av mark och vatten. Trots dessa allvarliga konsekvenser är kunskapen om den faktiska omfattningen av problemet, särskilt i mindre orter, fortfarande begränsad.
Naturvårdsverket har konstaterat att luftföroreningarna generellt sett minskar ju längre norrut man kommer i Sverige. Detta beror på lägre befolkningstäthet och mindre industri. Dock utgör vedeldning ett undantag från denna trend, då den är mer frekvent förekommande i just glesbygden. Detta skapar en komplex situation där landsbygdsbefolkningen, ofta beroende av ved som uppvärmningskälla, samtidigt exponeras för högre halter av luftföroreningar. Denna paradox understryker behovet av mer forskning och riktade åtgärder för att minska vedeldningens negativa effekter.
År 2019 deltog Skellefteå kommun i en av de fåtaliga mätningar av luftkvaliteten i mindre orter, ett projekt initierat av Naturvårdsverket. Tyvärr visade sig resultaten vara otydliga och gav inte tillräcklig information för att dra säkra slutsatser. Därför planerar kommunen nu att genomföra nya och mer omfattande mätningar inom de närmaste åren. Miljöinspektör Johanna Viklund betonar vikten av att övervaka luftkvaliteten i dessa områden och menar att det är en prioriterad fråga för kommunen. Genom att samla in mer data hoppas man kunna få en klarare bild av situationen och implementera effektiva åtgärder.
De planerade mätningarna i Skellefteå kommun är ett viktigt steg mot att bättre förstå och adressera problematiken med vedeldning i glesbygden. Genom att kartlägga de faktiska utsläppsnivåerna och deras påverkan på luftkvaliteten kan man utforma mer riktade och effektiva åtgärder för att minska de negativa hälso- och miljökonsekvenserna. Detta kan innebära allt från informationskampanjer och stöd till installation av renare förbränningsteknik till att utforska alternativa uppvärmningslösningar. Det är avgörande att hitta en balans mellan att respektera den lokala kulturen och traditionen med vedeldning och att samtidigt skydda människors hälsa och miljön.
I slutändan handlar det om att hitta hållbara lösningar som både tillgodoser behovet av uppvärmning i glesbygden och minimerar de negativa effekterna av vedeldning. Detta kräver en samverkan mellan myndigheter, forskare och lokalbefolkning för att utveckla och implementera effektiva strategier. Genom att kombinera ökad kunskap med innovativa lösningar kan man skapa en framtid där både tradition och hållbarhet kan samexistera. De kommande mätningarna i Skellefteå kommun är ett viktigt steg i denna riktning och kan förhoppningsvis bana väg för en renare och hälsosammare luft i glesbygden.
