Efter helgens tullbesked från president Donald Trump ser marknadsreaktionerna ut att bli relativt måttliga. De amerikanska terminserna på New York-börsen indikerar en nedgång på 0,8 procent när handeln återupptas, medan Stockholmsbörsen väntas öppna med en mindre nedgång på omkring 0,4 procent.

De asiatiska marknaderna visar däremot en helt annan riktning. Hongkongbörsens Hang Seng-index stiger kraftigt med 2,2 procent under måndagshandeln, vilket signalerar att investerare i Asien har en mer positiv syn på läget. Tokyobörsen håller stängt idag på grund av helgdag i Japan.

Trumps beslut att införa nya tullar mot Kina, Mexiko och Kanada tillkännagavs sent i fredags. De nya tullarna innebär en 10-procentig avgift på alla varor från Kina samt 25 procents tull på bilar från Mexiko och Kanada. Enligt Trump är åtgärderna nödvändiga för att skydda amerikansk industri och arbetskraft.

Trots de geopolitiska spänningarna som tullarna medför verkar investerare på de traditionella finansmarknaderna ta beskedet med relativ ro. Analytiker pekar på att marknaden redan hade diskonterat en viss sannolikhet för nya handelshinder efter Trumps tidigare uttalanden under valkampanjen.

”Marknaden hade delvis förberett sig på detta scenario. Den begränsade reaktionen tyder på att investerare antingen tror att tullarna inte kommer att genomföras fullt ut eller att deras ekonomiska påverkan blir hanterbar”, säger Johan Javeus, chefsstrateg på en av de ledande nordiska bankerna.

Kryptovalutamarknaden reagerar däremot betydligt kraftigare än aktiemarknaderna. Bitcoin, den största digitala valutan sett till marknadsvärde, faller med 4,1 procent medan Ether tappar 4,6 procent. Denna markanta nedgång indikerar en ökad riskaversion bland kryptoinvesterare, som tenderar att reagera snabbare på geopolitiska händelser än de traditionella marknaderna.

Råvarumarknaden visar också tecken på oro. Oljepriset sjunker med omkring en procent på nyheten om tullarna, då investerare befarar att handelskonflikter kan dämpa den globala ekonomiska tillväxten och därmed efterfrågan på energi.

Svenska exportföretag, särskilt inom verkstadsindustrin, följer utvecklingen med stor uppmärksamhet. Företag som SSAB, Volvo och SKF är starkt beroende av den internationella handeln och kan påverkas både direkt och indirekt av eskalerande handelskonflikter.

”För svensk exportindustri är detta oroande nyheter, även om vi inte är direkta måltavlor för de amerikanska tullarna just nu”, säger Maria Landeborn, sparekonom. ”Ökade handelshinder globalt påverkar hela den internationella värdekedjan, och Sverige som exportberoende nation är särskilt sårbart.”

Ekonomer varnar för att en eskalerande handelskonflikt kan få långtgående konsekvenser för den globala ekonomin, som redan kämpar med inflation och efterdyningarna från pandemin.

Den svenska kronan, som ofta reagerar känsligt på global osäkerhet, försvagades marginellt mot både euron och dollarn i den tidiga handeln på måndagen.

Riksbanken kommer sannolikt att noga följa utvecklingen, då ökade handelshinder kan påverka inflationstakten och därmed även den framtida räntepolitiken.

Europeiska centralbanken förväntas kommentera situationen vid nästa penningpolitiska möte, då handelskonflikter potentiellt kan försena de planerade räntesänkningarna i euroområdet.

Analytiker rekommenderar nu investerare att förbereda sig på ökad volatilitet de kommande veckorna, då marknaderna väntas reagera på både faktiska policyförändringar och retoriska utspel från världens ledare i handelsfrågan.