I svensk-talande regioner i Finland finns dolda ”blå zoner” för långt liv
Forskning från Åbo Akademi visar att det finns områden som påminner om så kallade ”blå zoner” – platser där människor lever ovanligt länge – betydligt närmare än vi kanske trott. Bland svensktalande invånare i Österbotten i Finland har forskare identifierat livsstilsmönster och faktorer som överensstämmer med de mer kända blå zonerna i länder som Japan, Grekland och Italien.
”Vi har kunnat se att regionen som helhet är ett område där människor har en lång förväntad livslängd, god hälsa och lever enligt den blå zon-livsstilen,” säger Sarah Åkerman, forskare i socialpolitik vid Åbo Akademi.
Statistiken talar sitt tydliga språk. Medellivslängden i Österbotten är ett par år längre än i Finland som helhet. På Åland är den förväntade livslängden för nyfödda (2020-2022) så hög som 83,5 år, medan det tvåspråkiga Österbotten på fastlandet har en förväntad livslängd på 83,1 år. Detta kan jämföras med 81,6 år för hela Finland.
Begreppet ”blå zoner” myntades i början av 2000-talet av demograferna Michel Poulain och Gianni Pes, och spreds senare av journalisten och författaren Dan Buettner. Ursprungligen användes termen för att beskriva geografiska områden med ovanligt hög andel hundraåringar. Trots att konceptet har debatterats och definitionerna varierat, har livsstilen i dessa zoner väckt stor nyfikenhet, inte minst bland forskare.
”Det kan uppfattas som svårt att definiera, delvis eftersom det är ett gränsland mellan forskning och ett varumärke, ’Blue Zones LCC’. Men det handlar om ett holistiskt synsätt på hälsa,” förklarar Åkerman.
Gemensamma nämnare för människor som lever i blå zoner inkluderar ett rikt socialt liv, upplevd meningsfullhet, hälsosam mat och fysisk aktivitet. Detta stämmer väl överens med livsstilen i de svensktalande områdena i västra Finland.
Ulla-Maj Storsjö, som bor i Korsholm utanför Vasa, är övertygad om att den sociala kontexten är avgörande för ett långt och hälsosamt liv. Efter att ha förlorat sin make har engagemang i olika föreningar och grupper blivit viktigt för henne. Hon leder grupper för anhörigvårdare och är ordförande för en förening för hörselskadade.
”Jag går också på gym och vattengymnastik, jag har mycket att göra. Att bo nära Vasa med tillgång till teater och restauranger är också viktigt. Tidigare bodde jag mer isolerat,” berättar Storsjö.
Hon möter många äldre människor och det är inte ovanligt att vissa blir sittande hemma. Sjukdom eller förlust av en partner kan göra det svårt att finna mening och ha ork att gå ut.
”Men jag tror att det finns tillräckligt med uppgifter för alla. Om vi blir passiva blir den mentala sidan ganska dyster,” säger hon.
Forskarna vid Åbo Akademi menar att det finns flera faktorer som spelar stor roll för livslängden. Gener, socioekonomiska förhållanden och tillgång till hälso- och sjukvård är viktiga. Att de finsktalande regionerna i Finland har en lägre genomsnittlig livslängd än de svensktalande regionerna kan bero på att minoritetsstatus bidrar till social sammanhållning.
”Vi ser större socialt engagemang i frivilligverksamhet, till exempel. Det kan handla om en gemenskap som finns bland dem som talar ett gemensamt minoritetsspråk,” säger Sarah Åkerman.
Tidigare har blå zoner identifierats bland annat i Ogliastra i Italien, Ikaria i Grekland, Okinawa i Japan och Martinique. Det är fortfarande till stor del oklart vad som gör att människor blir så gamla i de blå zonerna, men det finns olika teorier. Gemensamma faktorer är färre rökare, hälsosam mat, måttlig fysisk aktivitet och att människor i samhället har socialt engagemang.
I den aktuella forskningen från Åbo Akademi undersökte forskarna regionala skillnader i förväntad livslängd, hälsa och livsstil bland äldre i västra Finland. Längs kusten i västra Finland bor finlandssvenskar som i tidigare studier har visat höga nivåer av socialt kapital.
Denna forskning kastar nytt ljus över hur lokala kulturella och sociala faktorer kan bidra till längre och hälsosammare liv, även i områden som sällan förknippas med begreppet ”blå zoner”.
