Försvarskommitténs nya uppdrag måste ta hänsyn till en förändrad omvärld, understryker Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist. Den senaste säkerhetsanalysen genomfördes för tre år sedan och sedan dess har det globala säkerhetsläget förändrats avsevärt.

”Det är ett mycket viktigt budskap till regeringen att de beaktar detta innan arbetet påbörjas,” säger Hultqvist i en kommentar till den förestående försvarskommitténs tillsättande.

Försvarskommittén, som kommer att tillsättas i slutet av januari, står inför ett omfattande arbete. En av de mest centrala uppgifterna blir att fatta beslut om hur de 300 miljarder kronor som partierna har enats om att låna för att påskynda upprustningen av försvaret ska användas.

Dessa medel representerar en historisk satsning på det svenska försvaret och återspeglar den ökade oron över säkerhetsläget i Europa, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 och den pågående konflikten. Sveriges nyliga NATO-medlemskap innebär också nya förutsättningar för landets försvarspolitik och förpliktelser.

Bland de konkreta målen för försvarsutbyggnaden finns en betydande ökning av antalet värnpliktiga. Sverige planerar att utöka antalet till 12 000 redan till 2030, vilket skulle innebära en avsevärd förstärkning av försvarets personalstyrka. Detta mål speglar en bredare europeisk trend där flera länder återinför eller stärker sina värnpliktssystem som svar på det försämrade säkerhetsläget.

Utöver personalsatsningen finns planer på att etablera ytterligare två arméförband efter 2030, utöver de fyra som redan har beslutats. Detta skulle väsentligt öka Sveriges markstridsförmåga och möjliggöra en mer robust territoriell försvarsnärvaro.

Långräckviddiga system och utökad luftförsvarskapacitet står också på agendan. I takt med att moderna konflikter i allt högre grad involverar avancerade missilsystem och drönarteknik blir förmågan att försvara luftrummet allt viktigare. Sverige har redan investerat i luftförsvarssystem som Patriot, men ytterligare kapacitetsutbyggnad anses nödvändig.

En ny amfibiebataljon med multinationella enheter på Gotland ingår också i planerna. Gotlands strategiska position i Östersjön har länge erkänts som militärt viktig, och den ökade spänningen i regionen har ytterligare förstärkt öns betydelse. En förstärkt militär närvaro på Gotland skulle signalera Sveriges engagemang för Östersjöregionens säkerhet och bidra till den kollektiva försvarskapaciteten inom NATO.

Försvarssatsningen kommer i en tid då flera europeiska länder ökar sina försvarsbudgetar som svar på det försämrade säkerhetsläget. NATO:s mål om att medlemsländerna ska spendera minst två procent av BNP på försvar har blivit allt mer relevant, och Sverige har förbundit sig att uppnå detta mål.

Den kommande försvarskommitténs arbete kommer att präglas av komplexa avvägningar mellan olika försvarsbehov. Moderna försvarssystem är kostsamma, och även med den betydande summan om 300 miljarder kronor kommer prioriteringar att behöva göras. Kommittén måste balansera behoven av markstridskrafter, marin kapacitet, flygvapen och nya teknologiområden som cyberförsvar.

Peter Hultqvists betoning på behovet av en uppdaterad säkerhetsanalys understryker den snabbt föränderliga karaktären hos dagens säkerhetsutmaningar. Teknologisk utveckling, hybridhot och nya konfliktmönster kräver kontinuerlig omvärdering av försvarsstrategin.

När försvarskommittén inleder sitt arbete i slutet av januari kommer den att stå inför utmaningen att utforma en långsiktig försvarsplan som både möter dagens hot och förbereder Sverige för morgondagens säkerhetsutmaningar inom ramen för landets nya roll som NATO-medlem.