Stadsgrönska och pollinatörer blir nya miljömål i Sverige

I det historiska avtalet från FN:s biodiversitetsmöte i Montreal 2022 enades världens länder om att skydda 30 procent av jordens land- och havsområden fram till 2030. Nu presenterar Sverige sin plan för hur dessa ambitiösa mål ska uppnås, med särskilt fokus på två nya delmål: stadsgrönska och pollinerare.

”Sverige behöver tala mer om blommor och bin eftersom de är otroligt viktiga,” säger miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vid en presskonferens där de nya strategierna presenterades.

Den svenska handlingsplanen utgör ett viktigt steg i implementeringen av det globala ramverket för biologisk mångfald, känt som Kunming–Montreal GBF (Global Biodiversity Framework). Ramverket innehåller totalt 23 åtgärdsmål som alla undertecknande länder förbundit sig att arbeta mot.

Fokuset på stadsgrönska kommer vid en kritisk tidpunkt då urbaniseringen fortsätter öka i Sverige. Enligt miljödepartementets bedömningar har grönytor i städer minskat med cirka 1,5 procent under det senaste decenniet, samtidigt som forskning visar att stadsgrönska spelar en avgörande roll för både människors välbefinnande och den biologiska mångfalden.

Det nya delmålet för pollinerare kommer efter alarmerande rapporter om minskande populationer av bin och andra pollinerande insekter. En studie från Sveriges Lantbruksuniversitet visade nyligen att vissa vildbiarter har minskat med upp till 30 procent under de senaste två decennierna, vilket utgör ett allvarligt hot mot både biodiversitet och livsmedelsproduktion.

”Pollinerare bidrar till en tredjedel av den mat vi äter. Utan dem skulle våra mataffärer se väldigt annorlunda ut,” förklarar Pourmokhtari och tillägger att åtgärder för att främja pollinatörer även gynnar andra arter och ekosystem.

De nya delmålen kommer att integreras i Sveriges befintliga miljömålssystem och innebär konkreta åtgärder som kommuner och regioner förväntas implementera under de kommande åren. För stadsgrönska handlar det om att bevara och utveckla sammanhängande grönstrukturer vid stadsplanering och byggnation. För pollinerare inkluderar åtgärderna bland annat ökade blomrika miljöer i städer och på landsbygden, minskad användning av skadliga bekämpningsmedel och bättre skydd för vilda bins boplatser.

Naturvårdsverket och Jordbruksverket får i uppdrag att tillsammans med kommuner och andra aktörer utveckla handlingsplaner och uppföljningsmekanismer för att säkerställa att de nya delmålen uppnås.

Miljöorganisationer välkomnar generellt regeringens initiativ men efterfrågar mer konkreta finansieringsplaner. ”Det är bra med nya mål, men utan tillräckliga resurser riskerar de att bli pappersprodukter,” säger Maria Schultz, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

FN:s biodiversitetsmöten, där dessa globala överenskommelser förhandlas fram, hålls vanligtvis vartannat år. Den senaste konferensen, COP16, ägde rum i Cali, Colombia, hösten 2024. COP står för ”Conference of the Parties” och syftar på parterna i FN:s konvention om biologisk mångfald, där siffran anger vilket möte i ordningen det är.

Avtalet från Montreal 2022 fick namnet Kunming–Montreal GBF eftersom den kinesiska staden Kunming ursprungligen skulle stå värd för mötet. På grund av Kinas covid-restriktioner vid den tiden flyttades dock konferensen till Kanada, men det dubbla namnet behölls för att erkänna Kinas roll i processen.

Sverige har tidigare varit internationellt erkänt för sitt miljöarbete, men har under senare år fått kritik för att inte göra tillräckligt för att motverka förlusten av biologisk mångfald. De nya delmålen är därför också ett försök att återta en ledande position inom global miljöpolitik.

Enligt miljödepartementets tidplan ska de nya delmålen vara fullt implementerade i kommunala planer senast 2025, med första utvärdering planerad till 2027 för att säkerställa att Sverige är på rätt väg mot det övergripande 30-procentsmålet till 2030.