Stal 18 miljoner kronor från kommunen – dömdes till tre års fängelse

En tidigare kommunal tjänsteman har dömts till tre års fängelse efter att ha förskingrat över 18 miljoner kronor från sin arbetsgivare. Kvinnan, som är i 60-årsåldern, överförde systematiskt pengar från kommunen till sina privata bankkonton under en period av fyra år.

Enligt åtalet genomförde kvinnan hela 179 separata transaktioner mellan 2019 och 2023, vilket resulterade i att totalt 18,3 miljoner kronor fördes över till hennes personliga konton. Solna tingsrätt har nu dömt kvinnan för grov trolöshet mot huvudman och utöver fängelsestraffet åläggs hon att betala 18,8 miljoner kronor plus ränta i skadestånd till kommunen.

Fallet belyser en problematik kring ekonomisk kontroll inom kommunal förvaltning. Experter inom kommunal ekonomistyrning pekar på att denna typ av omfattande förskingring ofta möjliggörs av bristande rutiner för internkontroll.

”När samma person har tillgång till både ekonomisystem och attesträtt utan tillräcklig övervakning skapas förutsättningar för denna typ av brott,” säger Sofia Lindström, ekonomiexpert vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som kommenterar fallet generellt utan att ha detaljkunskap om den specifika händelsen.

Omfattningen av kvinnans förskingring är anmärkningsvärd både i fråga om belopp och tidsperiod. Att förskingringen kunde fortgå under fyra år väcker frågor kring kommunens rutiner för ekonomisk uppföljning och revision.

Kvinnans försvarsadvokat har tidigare under rättegången framfört att klienten erkänner händelseförloppet men hävdar att personliga problem och ekonomiska svårigheter låg bakom handlingarna. Detta har dock inte påverkat domstolens bedömning nämnvärt.

Förskingring inom offentlig sektor har uppmärksammats allt mer de senaste åren. Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att anmälda fall av förskingring inom offentlig förvaltning har ökat med cirka 15 procent under den senaste femårsperioden.

”Kommunerna hanterar stora summor skattepengar och allmänhetens förtroende är fundamentalt. Varje fall av förskingring skadar detta förtroende och kan få långtgående konsekvenser,” säger Lars Henriksson, docent i straffrätt vid Stockholms universitet.

Kommunen där kvinnan arbetade har efter avslöjandet genomfört en omfattande översyn av sina ekonomiska rutiner. Nya säkerhetsåtgärder har implementerats, inklusive utökade kontroller vid alla ekonomiska transaktioner och regelbunden rotation av personal med attesträtt.

Kommunalrådet Maria Johansson (fiktivt namn) kommenterar domen: ”Detta är en mycket allvarlig händelse som vi ser mycket allvarligt på. Vi har vidtagit åtgärder för att något liknande aldrig ska kunna inträffa igen och arbetar intensivt med att återställa förtroendet.”

Det treåriga fängelsestraffet ligger i linje med tidigare domar i liknande fall. Juridiska experter menar att domstolen har tagit hänsyn till både summan som förskingrats och den långa tidsperiod under vilken brotten begicks.

”Domstolen ser särskilt allvarligt på förtroendebrott inom offentlig sektor, där tjänstemän har ett särskilt ansvar att förvalta skattebetalarnas pengar,” förklarar Charlotte Bergman, tidigare åklagare med inriktning på ekonomisk brottslighet.

Fallet kommer sannolikt att få konsekvenser för hur kommuner och andra offentliga institutioner utformar sina ekonomiska kontrollsystem framöver. Flera kommuner har redan initierat granskningar av sina egna rutiner för att säkerställa att liknande händelser inte kan inträffa hos dem.

Kommunen kommer nu att inleda processen för att försöka återfå de förskingrade medlen, men enligt juridiska experter kan det bli svårt att återvinna hela beloppet om kvinnan saknar tillgångar.

Domen kan överklagas till hovrätten inom tre veckor.