Starmer säger att Europa måste förlita sig mindre på USA för sitt försvar

I en tid av förändrade geopolitiska spänningar förbereder sig Storbritanniens premiärminister Keir Starmer för att uppmana Europa att minska sitt beroende av USA i försvarsfrågor. Uttalandet förväntas komma under hans tal vid den prestigefyllda säkerhetskonferensen i München på lördag, enligt uppgifter från premiärministerns kansli.

Starmers budskap kommer i en kritisk period för de transatlantiska relationerna. Europa befinner sig i ett läge där grundläggande säkerhetsantaganden omprövas, särskilt mot bakgrund av Rysslands fortsatta aggression i östra Europa och en växande osäkerhet kring USA:s framtida engagemang i regionen.

Denna osäkerhet har förstärkts av spekulationer kring USA:s presidentval senare i år, där en möjlig återkomst av Donald Trump till Vita huset väcker frågor om landets fortsatta roll som säkerhetsgarant för Europa. Trump har under sina tidigare år som president uttryckt skepsis mot NATO och krävt att europeiska länder ska öka sina försvarsutgifter.

Münchens säkerhetskonferens, som årligen samlar världens ledande säkerhetspolitiska experter och beslutsfattare, erbjuder en betydelsefull plattform för Starmer att presentera sin vision om europeisk säkerhet. Sedan han tillträdde som Storbritanniens premiärminister har Starmer arbetat för att återuppbygga landets relationer med EU efter Brexit, samtidigt som han försökt upprätthålla den traditionellt starka relationen med USA.

Enligt analytiker kan Starmers förväntade uttalande ses som en del av en bredare europeisk trend att utveckla mer självständig försvarskapacitet. Flera europeiska länder har redan ökat sina försvarsbudgetar som svar på det förändrade säkerhetsläget efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Frankrikes president Emmanuel Macron har länge förespråkat vad han kallar ”europeisk strategisk autonomi” – tanken att Europa måste kunna agera oberoende i försvarsfrågor. Starmers budskap tycks nu peka i samma riktning, vilket kan tyda på en växande samsyn mellan Storbritannien och kontinentala Europa i dessa frågor, trots Brexit.

Försvarsexperter pekar på att en minskad beroende av USA inte nödvändigtvis innebär en försvagning av NATO, utan snarare en mer balanserad ansvarsfördelning inom alliansen. Europa står dock inför betydande utmaningar för att uppnå detta mål, inklusive fragmenterade försvarsindustrier, varierande militära prioriteringar mellan länderna, och historiskt låga försvarsbudgetar i många europeiska stater.

De senaste årens geopolitiska förändringar har dock fungerat som en katalysator för ökade försvarsutgifter. Länder som Tyskland, som traditionellt varit återhållsamma i militära frågor, har genomfört historiska ökningar av sina försvarsbudgetar efter Rysslands invasion av Ukraina.

Storbritanniens roll i detta sammanhang är särskilt intressant. Som en av Europas största militärmakter med omfattande underrättelsekapacitet och kärnvapen, men samtidigt utanför EU, befinner sig landet i en unik position att bygga broar mellan USA och kontinentala Europa i säkerhetsfrågor.

Starmers förväntade uppmaning kommer också i en tid då Europa möter flera säkerhetsutmaningar samtidigt – från cyberhot och terrorism till energisäkerhet och hantering av migrationskriser. Detta mångfacetterade hotlandskap kräver ett bredare synsätt på säkerhet än det traditionellt militära.

Münchens säkerhetskonferens, som i år firar sitt 60:e år, förväntas bli en viktig temperaturmätare för de transatlantiska relationerna och för hur västvärldens ledare planerar att bemöta gemensamma säkerhetsutmaningar. Starmers tal kommer noggrant analyseras både för dess innehåll och för signalerna det sänder till allierade och potentiella motståndare.