Över 800 dödsoffer i Libanon sedan Israels offensiv inleddes

Minst 826 människor har mist livet i Libanon sedan de israeliska attackerna inleddes den 2 mars i år, enligt uppgifter från landets hälsoministerium. Bland de dödade finns 106 barn och 31 sjukvårdsanställda. Antalet skadade uppgår till mer än 2 000 personer.

Under lördagen fortsatte de israeliska attackerna mot mål främst i södra och östra Libanon. Högtstående men anonyma källor uppger för den amerikanska mediekanalen Axios att Israel planerar att utöka sina markoperationer i Libanon.

Enligt källorna är målet att ta kontroll över hela området söder om Litanifloden och eliminera den shiitiska milisen Hizbollahs militära infrastruktur. Om operationen genomförs skulle det bli den största israeliska offensiven i landet sedan 2006.

Situationen i Libanon har förvärrats avsevärt under de senaste månaderna. Konflikten, som inledningsvis bestod av begränsade gränsattacker, har nu utvecklats till en fullskalig militär konfrontation mellan Israel och Hizbollah. Den pågående konflikten har skapat en humanitär kris i landet som redan innan led av ekonomiska och politiska utmaningar.

FN:s generalsekreterare António Guterres, som för närvarande besöker det krigsdrabbade landet, betonade att det fortfarande finns ”diplomatiska vägar” för att nå en lösning på konflikten.

”Vi gör allt vi kan för att uppnå en omedelbar nedtrappning och ett upphörande av fientligheterna,” sa Guterres till journalister i Beirut. Han hänvisade både till befintliga resolutioner som antagits av FN:s säkerhetsråd och till FN-stadgan.

Libanons geografiska läge, med gräns mot både Syrien och Israel, har historiskt gjort landet till en strategisk knutpunkt i regionens konflikter. Hizbollah, som bildades på 1980-talet med stöd från Iran, har under flera decennier varit en maktfaktor i landet, särskilt i de shiitiska områdena i södra Libanon och Bekaadalen.

Under sitt besök i Libanon vädjade FN-chefen på fredagen om internationellt ekonomiskt stöd. Det initiala behovet uppskattas till omkring tre miljarder kronor i nödhjälp för att bistå bland annat de cirka 800 000 libaneser som tvingats fly sina hem.

Den humanitära situationen i Libanon har förvärrats markant under konflikten. Sjukvården är hårt ansträngd, med brist på både mediciner och utrustning. Många sjukhus har tvingats stänga eller fungerar endast med begränsad kapacitet. De ekonomiska konsekvenserna är också omfattande, med skador på infrastruktur och ett näringsliv som redan innan konflikten befann sig i kris.

Frankrikes president Emmanuel Macron, som har nära kontakter med ledare inom Libanons regering, uppger att den libanesiska regeringen är redo att inleda ”direkta samtal” med Israel.

”Frankrike är redo att underlätta dessa samtal genom att hålla dem i Paris,” skrev Macron på sociala medier-plattformen X.

Frankrike har historiskt haft starka band till Libanon, som var under franskt mandat mellan 1920 och 1943. Landet har vid flera tillfällen tagit diplomatiska initiativ för att bistå Libanon i krissituationer.

Det internationella samfundet uttrycker växande oro över eskalationen i konflikten. USA, EU och flera arabländer har uppmanat till återhållsamhet och en diplomatisk lösning. Samtidigt ökar trycket på Israel att begränsa sina militära operationer för att minska de civila förlusterna.

Medan diplomatiska ansträngningar pågår fortsätter striderna, och civilbefolkningen i Libanon befinner sig i en allt mer utsatt situation. Humanitära organisationer varnar för att situationen kan utvecklas till en långvarig kris med regionala konsekvenser om inte en politisk lösning snart kan nås.