Förenklad rapportering på börsen kan bli verklighet
Det kan gå snabbt att avskaffa kravet på kvartalsrapporter på Stockholmsbörsens huvudlista, enligt Sverre Linton, som följer utvecklingen på nära håll.
”Om USA – och möjligtvis London – lättar på kraven, tror jag vi kommer att se en rörelse mot lättade krav även här”, säger han.
En faktor som banar väg för snabba förändringar är att börsens krav på kvartalsrapporter går längre än svensk lag och EU-direktiv. Enligt dessa krävs endast årsrapporter och halvårsrapporter. Dessutom har EU-kommissionen uttalat att målet är att förenkla regelverket.
En mindre rapporteringsbörda skulle också kunna ses som ett sätt att öka attraktionskraften för Stockholmsbörsen när onoterade bolag på väg att börsnoteras måste välja vilken börs de ska gå till, menar Linton.
”Nasdaq Stockholm känner förmodligen att de har förlorat några prestigenoteringar nu, i form av Klarna och Spotify. De är troligtvis villiga att anstränga sig mycket för att inte förlora fler.”
Samtidigt anser han att frekvent rapportering utgör ett viktigt skydd för investerare.
”Jag tycker det är bra att börsen vågar ställa högre krav och gå längre än lagarna”, säger han.
Många börsnoterade företag ser kvartalsrapporten som en möjlighet att nå fler kunder och investerare. När TT tar upp frågan med H&M:s vd Daniel Ervér kommenterar han:
”Jag tycker det är positivt om man kan prata mer om den långsiktiga utvecklingen än den väldigt kortsiktiga. Om det hade hjälpt med sex månader istället för tre månader har jag svårt att bedöma.”
Risker med att avskaffa kvartalsrapporter
Det kan finnas risker med att informationsflödet minskar om kvartalsrapporter avskaffas, enligt Nasdaq Stockholm. Detta kan leda till ökad osäkerhet och på sikt mer volatila aktiekurser. Det kan också öka risken för insiderhandel och spekulation samt driva upp kapitalkostnader, skriver börsens presskontakt Erik Gruvfors i ett mejl till TT.
Ett argument för att avskaffa kravet är att det skulle minska den administrativa bördan för mindre företag.
”Samtidigt har en majoritet av marknadsaktörerna önskat behålla kravet för att säkerställa marknadens transparens och effektivitet”, skriver Gruvfors.
Regelverket som styr uppdateras årligen och det är normalt börsen själv som både tar initiativ till att ändra reglerna och är slutligt beslutande organ. I processen ingår samråd med aktörer som Svenskt Näringsliv, Finansinspektionen, börsbolag och investerare.
Trump vill avskaffa kvartalsrapporter
Den amerikanska presidenten Donald Trump vill avskaffa kravet på kvartalsrapporter från börsnoterade företag på Wall Street. Trump tillkännagav förslaget på sociala nätverket X den 15 september.
Chefen för den amerikanska finansmyndigheten SEC, Paul Atkins – nyligen utsedd av Trump – sa kort därefter i en intervju med TV-kanalen CNBC att han i grunden stöder förslaget.
För att få igenom regeländringen måste SEC lämna in ett formellt förslag, som normalt bör skickas ut på remiss under en månad innan beslut kan fattas om när ändringen kan träda i kraft.
Stockholmsbörsens rapporteringskrav
Företag noterade på Stockholmsbörsen har en kontinuerlig rapporteringsskyldighet, vilket innebär att marknadspåverkande nyheter måste offentliggöras. Utöver detta finns lagkrav på årsredovisning och halvårsrapport.
Men för att säkerställa en hög och jämn informationsnivå till marknaden kräver Nasdaq Stockholm, utöver de lagstadgade kraven, att företag på huvudlistan presenterar kvartalsrapporter – något som till exempel inte krävs av företag med aktier noterade på handelsplattformen Nasdaq First North.
För företag noterade på Nasdaqs huvudlista (och Nasdaq First North Premier) kan dock två av kvartalsrapporterna per år ersättas med så kallade ”delårsrapporter”. Dessa är enklare presentationer av den ekonomiska ställningen och utvecklingen, som inte uppfyller de formella kraven i IAS 34 men kan anpassas till företagets specifika behov och förutsättningar.
Ett företag på börsens huvudlista som helt vill undvika kvartalsrapportering kan också göra det, om företaget tydligt förklarar hur och varför avvikelsen sker.
12 kommentarer
Det är oroande att se hur mycket börskrav har ökat över tid. Förhoppningsvis leder förenklade rapporter till mer tid för bolagen att växa istället för att skriva rapporter.
Förutom noteringar och investerare – vad innebär detta för börsens administrasjonskostnader? Kanske en kostnadsreducering för bolagen?
Det är en aspekt som inte alltid diskuteras, men hur stor effekt kan det egentligen ha?
Om Stockholmsbörsen följer USA:s exempel kan det öka attraktionen för bolag som överväger att noteras. Det skulle vara positivt för den svenska börsmarknaden.
Tro du att det skulle leda till fler stornoteringar här i Sverige?
Om EU vill förenkla regelverket är det kanske dags att Stockholmsbörsen tittar på liknande förändringar. Men ska det verkligen innebära att kvartalsrapporter försvinner?
En mer flexibel rapportering kan locka fler bolag att noteras, men är det tillräckligt för att konkurrera mot Nasdaq? Väntar liknande ändringar där?
Intressant att se hur olika marknader hanterar rapportering. Kanske är det dags för Stockholmsbörsen att följa efter och anpassa sig?
Jag tycker det låter visserligen effektivare, men vad händer med transparensen? Svårare för allmänheten att följa bolagen om det bara är två rapporter per år.
Det är en bra poäng. Kanske behövs en balans mellan förenkling och transparens.
Intressant tänk! Men hur påverkar kortare rapporteringsintervaller småinvesterare? Känner de ett behov av mer eller mindre information?
Det verkar som om fokus bör ligga på kvalitet framför kvantitet när det gäller rapportering. Men vilka garantier finns det för att informationen blir rättvisande fast med färre rapporter?