Stora översvämningar i Moçambique beskrivs som de värsta på en generation, minst 640 000 drabbade

Massiva översvämningar drabbar Moçambique med förödande konsekvenser. Vattenmassorna, som beskrivs som de värsta på en generation, har tvingat myndigheter att evakuera tiotusentals människor från de drabbade områdena i det sydafrikanska landet.

Enligt rapporter från BBC har minst 640 000 människor påverkats av översvämningarna som började den 7 januari. Sedan regnperioden inleddes i oktober har minst 125 personer mist livet i de vattenrelaterade katastroferna.

Räddningsarbetet pågår med internationell hjälp där personal från flera länder deltar i de omfattande insatserna för att rädda nödställda invånare. Den internationella solidariteten har visat sig avgörande i arbetet med att hantera krisens omfattning.

Moçambique, ett land med drygt 30 miljoner invånare beläget vid Afrikas östkust, har en lång historia av att drabbas hårt av extrema väderhändelser. Landets geografiska läge gör det särskilt utsatt för cykloner och översvämningar, som ofta kommer in från Indiska oceanen. De låglänta kustområdena, där en stor del av befolkningen bor, är särskilt sårbara.

Årets översvämningar kommer i ett redan ansträngt läge för landet som kämpar med ekonomiska utmaningar och återhämtningen från tidigare naturkatastrofer. År 2019 drabbades Moçambique av cyklonerna Idai och Kenneth med bara sex veckors mellanrum, vilket resulterade i över 600 dödsfall och omfattande förstörelse.

Experter på klimatförändringar har länge varnat för att länder som Moçambique kommer att uppleva allt intensivare väderfenomen som en direkt följd av den globala uppvärmningen. Trots att landet har minimal påverkan på de globala koldioxidutsläppen bär det en oproportionerligt stor börda av klimatförändringarnas konsekvenser.

De nuvarande översvämningarna har förstört viktiga infrastruktursystem, vilket ytterligare komplicerar räddningsarbetet. Vägar har spolats bort, broar har kollapsat, och hela samhällen har isolerats av vattenmassorna. Elektricitets- och kommunikationssystem har också skadats allvarligt, vilket försvårar koordineringen av hjälpinsatserna.

Hälsovårdsmyndigheterna uttrycker oro över risken för vattenburna sjukdomar som kolera och tyfoidfeber, vilka ofta sprids i översvämningarnas efterdyningar när rent vatten blir en bristvara. Improviserade läger för internflyktingar riskerar att bli grogrund för sjukdomsutbrott om inte tillräckliga sanitära åtgärder kan säkerställas.

Den ekonomiska påverkan av översvämningarna väntas bli betydande. Moçambique är starkt beroende av jordbruk, och stora odlingsarealer har nu förstörts. Detta riskerar att leda till matbrist och ökade livsmedelspriser under de kommande månaderna, vilket kan drabba de mest utsatta grupperna i samhället särskilt hårt.

Internationella hjälporganisationer har uppmanat till ökade donationer för att hantera den akuta krisen och stödja den långsiktiga återuppbyggnaden. FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNDRR) har betonat vikten av att inte bara fokusera på akuta räddningsinsatser utan även på att bygga mer motståndskraftiga samhällen för framtiden.

Moçambiques regering har utlyst katastroftillstånd i de värst drabbade regionerna och mobiliserat alla tillgängliga resurser. President Filipe Nyusi har vädjat om internationellt stöd och beskrivit situationen som en nationell tragedi som kräver gemensamma ansträngningar för att övervinnas.

I takt med att vattennivåerna sakta börjar sjunka i vissa områden står det klart att återuppbyggnaden kommer att bli både kostsam och tidskrävande. För många moçambikier innebär det att börja om från början, i ett land där resiliensen hos befolkningen gång på gång har prövats av naturens krafter.