Studie: Nästan 1,8 miljoner döda och sårade i Ukrainakriget

Rysslands krigsförluster i Ukraina fortsätter att skörda liv i en omfattning som väcker allt större internationell uppmärksamhet. Enligt en ny analys från den ansedda amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS) i Washington är dödssiffrorna bland ryska soldater betydligt högre än vad som officiellt medgivits från Moskva.

Studien, som bygger på amerikanska och brittiska underrättelsebedömningar, pekar på att de mänskliga förlusterna står i stark kontrast till de begränsade territoriella framgångar som Ryssland uppnått sedan invasionens början för över två år sedan.

Exakta uppgifter om antalet stupade soldater har varit en av krigets mest omtvistade frågor. Både Ukraina och Ryssland har varit återhållsamma med att offentliggöra fullständiga förlustrapporter, men det råder bred konsensus bland västerländska bedömare att den ryska sidan konsekvent undanhåller omfattningen av sina förluster.

”Det är ett utmärkande drag i moderna konflikter att förlustsiffror blir politiskt känsliga, särskilt i auktoritära stater där den allmänna opinionen kontrolleras”, säger en säkerhetsanalytiker som The New York Times citerar i sin rapportering om CSIS-studien.

Krigets kostnader kan enligt flera bedömare kopplas direkt till Rysslands militära strategi. Massanfall med infanteri mot befästa ukrainska positioner har återkommande resulterat i höga förluster för den ryska sidan, något som rapporterats från särskilt intensiva strider i östra Ukraina.

Förlusternas omfattning har också fått ekonomiska och demografiska konsekvenser för Ryssland. Rekryteringskampanjer har intensifierats över hela landet, och soldatlöner har höjts avsevärt för att locka nya rekryter. Samtidigt har Ryssland infört strängare mobiliseringsregler och begränsat möjligheterna för män i militär ålder att lämna landet.

Enligt militära experter som analyserat konflikten illustrerar förhållandet mellan förluster och territoriella vinster krigets fastlåsta karaktär. Trots omfattande offensiver under 2023 och början av 2024 har frontlinjen endast förskjutits marginellt på flera avsnitt.

”Det vi ser är ett utmattningskrig där Ryssland satsar på att dess demografiska och materiella resurser ska överträffa Ukrainas uthållighet och västerländskt stöd”, förklarar en försvarsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Stockholm.

Ukrainska myndigheter har varit något mer öppna med att dela siffror över ryska förluster, men även dessa bedöms vara påverkade av krigspropaganda. Oberoende verifiering av förlustsiffror från båda sidor förblir extremt utmanande för utomstående observatörer och journalister.

CSIS-studien pekar också på att förlusternas fördelning är ojämn inom de ryska styrkorna. Särskilt hårt drabbade är kontraktsoldater från ekonomiskt utsatta regioner, liksom straffbataljoner bestående av tidigare fångar som rekryterats med löfte om benådning.

Även om Ryssland har en större befolkning att rekrytera från än Ukraina, börjar krigets demografiska konsekvenser bli allt mer kännbara för båda sidor. Enligt demografer kan krigets långsiktiga påverkan på befolkningsutvecklingen bli betydande, särskilt i kombination med den ökade utvandringen från Ryssland som följt efter invasionens början.

”Den ryska statens motvilja att erkänna förlusternas omfattning skapar en situation där anhöriga till stupade soldater ibland lämnas utan officiellt erkännande eller kompensation”, rapporterar människorättsorganisationer som följer situationen.

New York Times, som uppmärksammar CSIS-rapporten, konstaterar att krigets höga mänskliga kostnad står i skarp kontrast till de begränsade strategiska framgångarna, vilket väcker frågor om hur länge den nuvarande intensiteten i striderna kan upprätthållas av båda parter.

Medan Ryssland förlitar sig på sin numerära överlägsenhet, fortsätter Ukraina att vara beroende av västligt stöd för att upprätthålla sitt försvar. Hur denna dynamik utvecklas kommer sannolikt att avgöra konfliktens framtida riktning, avslutar CSIS-rapporten.