Sudan i kris: Halvvägs in i krigets andra år fortsätter det mänskliga lidandet

Det förödande kriget i Sudan, som nu pågått i över ett år, visar inga tecken på att avta trots upprepade försök att uppnå vapenvila. Konflikten, som blossade upp i april 2023, har lett till en humanitär katastrof av enorma proportioner där cirka 25 miljoner människor – hälften av landets befolkning – nu befinner sig i akut behov av matbistånd.

Striderna mellan den sudanesiska armén och de paramilitära styrkorna Rapid Support Forces (RSF) har resulterat i omfattande övergrepp mot civilbefolkningen. FN och internationella människorättsorganisationer har dokumenterat krigsbrott begångna av båda sidor, inklusive avrättningar, sexuellt våld och systematisk förstörelse av civil infrastruktur.

”Situationen i Sudan representerar ett av de mest akuta humanitära kriserna i världen just nu, men får ändå relativt lite internationell uppmärksamhet”, säger en representant för Läkare Utan Gränser som arbetar i regionen.

Matbristen har nått kritiska nivåer i flera delar av landet. Enligt Världslivsmedelsprogrammet (WFP) riskerar flera områden nu akut hungersnöd, särskilt i konfliktdrabbade Darfur och Kordofan-regionerna. Jordbruksproduktionen har kollapsat i stora delar av landet och matpriserna har stigit med flera hundra procent sedan krigets början.

Mitt i denna tragedi finns dock berättelser om motståndskraft och återhämtning. En växande diaspora av unga sudaneser har lyckats etablera sig i grannländer och längre bort. En av dem är konstnären Yathrip Hassan, som nu bor i Kenyas huvudstad Nairobi.

”Jag mår bra här i Nairobi, men kriget finns ständigt närvarande i all min konst”, berättar Hassan, som tvingades fly från Khartoum efter att ha bevittnat hur hennes moster sköts till döds framför hennes ögon.

Hassans erfarenheter är långt ifrån unika. FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar att över två miljoner sudaneser har flytt landet sedan kriget började, medan ytterligare fem miljoner är internflyktingar inom Sudan. Grannländerna Tchad, Sydsudan och Egypten har tagit emot flest flyktingar, men många har också sökt sig till Kenya, Etiopien och länder längre bort.

Badawii Rock Omran är en annan ung sudanes som byggt upp ett nytt liv i Nairobi efter att ha förlorat allt i kriget.

”När jag lämnade Sudan hade jag bara de kläder jag bar. Min lägenhet, mina ägodelar, mina studier – allt försvann på en dag”, säger Omran, som nu arbetar inom techsektorn i Nairobi.

Den sudanesiska diasporan i Nairobi har vuxit snabbt och utvecklat egna sociala och ekonomiska nätverk. Många har bakgrund inom kreativa yrken, utbildning eller IT, och representerar en hjärnflykt som riskerar att försvåra Sudans återuppbyggnad när kriget en dag tar slut.

Samtidigt har den internationella responsen på krisen kritiserats för att vara otillräcklig. Av de 2,7 miljarder dollar som FN bedömt behövs för humanitär hjälp till Sudan under 2024 har endast en bråkdel säkrats. Politiska ansträngningar för att få till stånd en vapenvila, ledda av USA och Saudiarabien, har hittills misslyckats.

Regionala konsekvenser av konflikten blir allt tydligare. Utöver flyktingströmmar har kriget destabiliserat en redan skör region. Både Sudan och grannländerna utgör viktiga transitrutter för handel i östra Afrika, och konflikten har allvarligt stört regionala försörjningskedjor, vilket i sin tur påverkat livsmedelspriser och tillgång till basvaror långt utanför Sudans gränser.

För människor som Hassan och Omran representerar livet i exil både trauma och möjlighet. De tillhör en generation som såg hoppet om demokrati krossas först genom militärkuppen 2021 och sedan genom det fullskaliga kriget. Trots detta fortsätter många att genom konst, aktivism och entreprenörskap bevara det civila Sudans röst.

”Vi är inte bara flyktingar, vi är bärare av Sudans framtid”, säger Hassan. ”Genom min konst vill jag visa världen både vårt lidande och vårt hopp.”