Svensk titel: ”Trump säger att det ryska hotet mot Grönland måste avlägsnas”

Den amerikanska presidenten har under de senaste dagarna trappat upp sin retorik kring Grönland och hotat flera europeiska länder med straffavgifter om inte USA får köpa ön.

I sitt senaste utspel upprepar presidenten påståenden om att Ryssland utgör ett militärt hot mot Grönland, något som väckt stark reaktion både i Danmark och internationellt.

”NATO har i 20 år sagt till Danmark att ’ni måste avlägsna det ryska hotet från Grönland’. Tyvärr har Danmark inte kunnat göra något åt saken. Nu är tiden inne, och det kommer att bli gjort,” skrev presidenten på sitt sociala medium Truth Social under måndagskvällen svensk tid.

Detta är inte första gången den amerikanska presidenten uttrycker intresse för Grönland. Redan under sin tidigare mandatperiod väckte han internationell uppmärksamhet genom att föreslå ett köp av världens största ö, något som det danska statsministeriet då bestämt avvisade med kommentaren att ”Grönland inte är till salu”.

Den nuvarande eskaleringen kommer i en tid av ökad geopolitisk spänning i Arktisområdet, där smältande isar öppnar för nya sjöfartsrutter och tillgång till tidigare otillgängliga naturresurser. Grönland besitter betydande fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande komponenter i modern teknologi och därmed strategiskt viktiga.

Presidenten har tidigare hävdat att farvattnen runt Grönland är fulla av ryska och kinesiska fartyg, ett påstående som tillbakavisas av forskare som danska tidningen Politiken talat med. Enligt experter på området saknas konkreta bevis för en sådan omfattande utländsk militär närvaro som presidenten beskriver.

Danmarks regering har reagerat kraftigt på den senaste tidens uttalanden. Danmarks statsminister har i ett uttalande betonat att ”Grönland är en integrerad del av det danska riket och inte ett förhandlingsobjekt”.

Grönland, som har omfattande självstyre men fortfarande är en del av Danmark när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik, befinner sig i en känslig position. Landets strategiska läge mellan Nordamerika och Europa har historiskt gjort ön till en viktig plats för militära installationer, inklusive den amerikanska flygbasen Thule Air Base i nordvästra Grönland.

Expertanalytiker pekar på att den amerikanska presidentens fokus på Grönland kan ha flera bakomliggande faktorer. Utöver de strategiska resurserna handlar det om Arktisområdets växande geopolitiska betydelse där både Ryssland och Kina under senare år ökat sin aktivitet.

Presidentens hot om straffavgifter mot europeiska länder har skapat oro på de finansiella marknaderna. Flera europeiska aktieindex föll under måndagen efter utspelet, och analytiker varnar för att en eskalering av handelskonflikten skulle kunna få allvarliga ekonomiska konsekvenser för båda sidor av Atlanten.

EU-kommissionen har uttalat sig försiktigt men bestämt om situationen. En talesperson framhöll vid en presskonferens i Bryssel att ”EU står enat bakom Danmark i denna fråga” och att ”hot om handelssanktioner inte är rätt väg framåt i relationen mellan allierade”.

NATO:s generalsekreterare har också kommenterat situationen och betonat vikten av dialog och samarbete mellan allierade, särskilt i frågor som rör säkerhet i Arktis.

På Grönland självt har utspelet väckt blandade reaktioner. Medan vissa politiska ledare ser möjligheter i ett närmare ekonomiskt samarbete med USA, uttrycker andra oro för att öns suveränitet och unika inuitkultur skulle kunna äventyras vid förändrade geopolitiska förhållanden.

Enligt flera bedömare är det osannolikt att någon överlåtelse av Grönland skulle bli verklighet, men utspelet riskerar att ytterligare belasta relationerna mellan USA och dess europeiska allierade i en redan ansträngd tid för transatlantiska förbindelser.