Studie visar: Urskog binder betydligt mer koldioxid än tidigare beräknat

En ny omfattande studie har avslöjat att orörd urskog lagrar markant större mängder kol än vad forskare tidigare trott. Enligt undersökningen, som nyligen publicerades i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Science, kan urskog binda hela 78–89 procent mer koldioxid än brukade skogar.

Resultaten kommer från ett omfattande fältarbete där forskare grävt och analyserat 220 jordprover från olika delar av Sverige. Mätningarna gjordes ned till 60 centimeters djup och omfattade kol lagrat i levande träd, död ved och i marken.

Det mest överraskande med studien var den stora mängden kol som återfanns i urskogsjorden. Denna upptäckt beskrivs som anmärkningsvärd även av forskarna själva.

”Kolförrådet i urskogsjorden är lika stort som allt kol i brukad skog – träd, död ved och jord sammanlagt,” säger Anders Ahlström, forskare vid Institutionen för miljö- och geovetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Skillnaden mellan kollagringen i urskog jämfört med brukad skog är betydligt större än vad tidigare uppskattningar visat. Detta får potentiellt stora konsekvenser för hur vi ser på skogens roll i klimatarbetet och kan komma att påverka framtida skogspolitik och naturvårdsstrategier.

Upptäckten är särskilt relevant i en tid då Sverige och många andra länder söker effektiva metoder för att motverka klimatförändringarna. Att bevara och återställa urskogar kan, enligt dessa nya rön, vara en mer effektiv kolsänka än vad man tidigare trott.

Svenska skogar täcker omkring 70 procent av landets yta och spelar en avgörande roll både för den biologiska mångfalden och för landets ekonomi. Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste exportnäringar och sysselsätter tiotusentals människor runt om i landet.

Samtidigt har urskogen minskat drastiskt under de senaste århundradena. Idag återstår endast små fragment av orörd urskog i Sverige, främst i fjällnära områden och i svårtillgängliga naturreservat.

Forskningsfynden aktualiserar den pågående debatten om balansen mellan skogsbruk och naturvård. Medan skogsindustrin betonar att ett aktivt skogsbruk med återplantering också kan binda koldioxid, visar den nya studien att naturliga, orörda skogsekosystem har en överlägsen förmåga att långsiktigt lagra kol.

De stora kolmängderna i urskogsjorden har bildats under lång tid genom att organiskt material brutits ned och stabiliserats i marken. I brukade skogar störs denna process genom avverkning, markberedning och annan mänsklig påverkan.

Flera miljöorganisationer har redan hänvisat till studien som ett starkt argument för ökat skydd av kvarvarande gammelskog i Sverige. De menar att resultaten bör leda till en omvärdering av skogsbrukets klimatpåverkan i nationella utsläppsberäkningar.

Från forskarhåll betonas att resultaten inte nödvändigtvis betyder att allt skogsbruk bör upphöra, men att vi behöver en mer nyanserad förståelse för olika skogstypers roll i kolcykeln.

”Vi behöver tänka mer långsiktigt när det gäller skogens roll för klimatet. Det handlar inte bara om hur mycket kol som binds i träden ovan jord, utan även om de långsamma, stabila kolförråden i marken,” förklarar Anders Ahlström.

Studien utgör ett viktigt bidrag till vår förståelse av skogens roll i det globala kolkretsloppet och kan komma att influera framtida klimatmodeller och policybeslut. Forskarna planerar nu att undersöka om liknande mönster finns i andra typer av skogar runt om i världen.

Svenska myndigheter och beslutsfattare kommer sannolikt att behöva ta hänsyn till dessa nya forskningsresultat i framtida skogsbruksstrategier och klimatåtgärder, särskilt i ljuset av Sveriges ambitiösa klimatmål om nettonollutsläpp senast 2045.