Svenska: Amerikanska multinationella företag undantas från 15 procents global minimiskatt efter Trumpadministrationens samtal med G7

I USA:s regering har en betydande förändring skett i landets inställning till ett internationellt skatteavtal som ursprungligen förhandlades fram 2021. USA:s finansminister Scott Bessent har nyligen beskrivit den omarbetade överenskommelsen som ”en historisk seger för bevarandet av USA:s suveränitet och skydd av amerikanska arbetare och företag från extraterritoriell dominans”.

Det ursprungliga avtalet från 2021 förhandlades fram genom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) av en grupp inflytelserika nationer, däribland USA, EU, Storbritannien, Sydkorea, Japan och Kanada. Syftet med överenskommelsen var att förhindra multinationella företag från att flytta vinster till skatteparadis som Bermuda och Caymanöarna för att undvika högre bolagsskatter i sina hemländer.

Dåvarande finansminister Janet Yellen, som tjänstgjorde under president Joe Bidens administration, spelade en avgörande roll i förhandlingarna kring den ursprungliga överenskommelsen. Hon framhöll avtalet som ett viktigt steg mot ett mer rättvist globalt skattesystem där storföretag skulle betala sin beskärda del av skatterna oavsett var de var registrerade.

Situationen förändrades dock markant när Donald Trump återvände till Vita huset. Kort efter sitt ämbetsinträde i januari förra året beordrade Trump tjänstemän vid finansdepartementet att utveckla ”skyddsåtgärder” för att förhindra andra länder från att ta ut vad han betraktade som ”extraterritoriella avgifter” på amerikanska multinationella företag.

Den nya versionen av avtalet, som nu har godkänts av närmare 150 länder, representerar en betydande urvattning av de ursprungliga ambitionerna. Förändringarna speglar Trumpadministrationens ”America First”-politik och fokus på att prioritera amerikanska intressen i internationella överenskommelser.

Experter inom internationell beskattning menar att den reviderade överenskommelsen ger amerikanska företag större flexibilitet och sannolikt kommer att minska deras skattebörda jämfört med vad som skulle ha varit fallet under det ursprungliga avtalet. Detta har väckt blandade reaktioner globalt, där vissa nationer uttrycker oro över att USA har använt sin ekonomiska tyngd för att omförhandla villkor till sin fördel.

Flera europeiska ledare har uttryckt besvikelse över förändringarna, men har samtidigt accepterat kompromissen för att behålla USA inom ramverket. Utan USA:s deltagande skulle avtalets effektivitet kraftigt reduceras, eftersom många av världens största multinationella företag är amerikanska.

För globala storföretag innebär den nya överenskommelsen en viss fortsatt osäkerhet kring internationell beskattning, men generellt en mer gynnsam situation jämfört med vad som föreslogs 2021. Skatteexperter förutspår att företagen kommer att anpassa sina strukturer för att dra nytta av de nya reglerna.

Förändringen i USA:s inställning till det internationella skatteavtalet illustrerar hur snabbt global ekonomisk policy kan skifta med politiska maktbyten. Det visar också på de utmaningar som finns i att skapa hållbara internationella överenskommelser när nationella intressen står på spel.

För skattebetalare i högskatteländer, inklusive många europeiska nationer, skulle den ursprungliga överenskommelsen potentiellt ha inneburit att storföretag betalade en större andel av sina vinster i skatt. Med den reviderade versionen är det mindre troligt att en sådan utjämning kommer att ske i samma utsträckning.

Finansmarknadsanalytiker noterar att USA:s agerande stärker landets position som en ekonomisk stormakt som kan forma globala regler efter sina intressen. Samtidigt väcker det frågor om framtiden för internationellt samarbete kring ekonomiska frågor i en alltmer polariserad värld.

Trots förändringarna betraktas överenskommelsen fortfarande som ett steg framåt jämfört med den tidigare situationen där multinationella företag hade ännu större möjligheter att undvika beskattning genom komplexa strukturer. Den representerar en kompromiss som, om än urvattnad, fortfarande syftar till att adressera några av de mest flagranta skatteundandragande strategierna.