Svenska: Demokratiska senatorer: Inga mer pengar till ICE efter skjutningen i Minneapolis, riskerar regeringsnedstängning

Amerikanska senatorer hotar stoppa finansiering efter Minneapolis-skjutning

Flera demokratiska senatorer i USA har meddelat att de inte kommer att godkänna finansiering till amerikanska immigrationsmyndigheten ICE (Immigration and Customs Enforcement) efter den senaste skjutningen i Minneapolis. Detta rapporterar nyhetsbyrån AFP, som varnar för att ställningstagandet ökar risken för att den amerikanska federala förvaltningen tvingas stänga nästa vecka.

Finansieringen för stora delar av den federala statsapparaten löper ut den sista januari, och ett godkännande i senaten kräver stöd från Demokraterna för att gå igenom. Utan ett sådant godkännande riskerar USA att hamna i en så kallad ”government shutdown” – ett tillstånd där federala myndigheter tvingas begränsa sin verksamhet kraftigt eller stänga helt.

Bakgrunden till senatorernas motstånd är den kontroversiella skjutningen i Minneapolis, som har väckt starka reaktioner över hela landet. Händelsen har intensifierat den redan infekterade debatten kring immigrationsmyndigheternas befogenheter och arbetsmetoder, ett ämne som länge varit politiskt laddat i amerikansk politik.

ICE, som grundades 2003 som en del av säkerhetsreformerna efter 11 september-attackerna, ansvarar för att upprätthålla landets immigrationslagar och bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Myndigheten har under senare år blivit alltmer kontroversiell, särskilt under Trump-administrationen då dess verksamhet utökades betydligt.

Den aktuella finansieringsstriden illustrerar den djupa politiska klyfta som präglar amerikansk politik. Medan Republikanerna generellt förespråkar starkare gränskontroll och utökade befogenheter för immigrationsmyndigheter, har många Demokrater blivit alltmer kritiska till vad de ser som överdriven maktutövning och bristande respekt för mänskliga rättigheter inom dessa myndigheter.

Om en government shutdown blir verklighet skulle det innebära att hundratusentals federala anställda permitteras eller tvingas arbeta utan lön. Samhällsviktiga funktioner som nationellt försvar, gränsbevakning och flygtrafikledning fortsätter vanligtvis att fungera, men många andra statliga tjänster som nationalparkerna, vissa utbildningsprogram och forskningsprojekt skulle påverkas negativt.

Den amerikanska ekonomin, som redan står inför utmaningar med inflation och osäkra tillväxtutsikter, skulle också kunna ta skada av en långvarig shutdown. Tidigare shutdowns har visat sig kosta miljarder dollar i förlorad produktivitet och negativa effekter på BNP.

Situationen kompliceras ytterligare av att 2024 är ett valår i USA, vilket gör att båda partier är extra måna om att tillfredsställa sina kärnväljare och inte visa svaghet i förhandlingar. Immigrationspolitiken är en av de mest polariserande frågorna i amerikansk politik, och såväl Demokraterna som Republikanerna använder den för att mobilisera sina respektive väljargrupper.

Under de kommande dagarna väntas intensiva förhandlingar mellan partierna och inom kongressen för att försöka nå en kompromiss som kan avvärja en shutdown. Samtidigt ökar pressen från olika intresseorganisationer och väljargrupper på båda sidor.

Analytiker påpekar att tidigare uppgörelser ofta har involverat tillfälliga finansieringslösningar som skjuter upp det egentliga beslutet, snarare än långsiktiga överenskommelser om de kontroversiella frågorna. Det är möjligt att en liknande lösning blir resultatet även denna gång, vilket skulle innebära att grundproblemet kvarstår och kan blossa upp igen inom en nära framtid.

Oavsett utgången av den aktuella konflikten står det klart att frågan om immigrationsmyndigheternas roll och befogenheter kommer att fortsätta vara en central politisk stridsfråga i USA under överskådlig framtid, särskilt med tanke på det stundande presidentvalet senare i år.