Svenska satelliter byggs här – boom för rymdindustrin

I Sveriges rymdsektor fortsätter expansionen

600 kilometer ovanför jorden svävar den 125 kilo tunga arktiska vädersatelliten fram i enorm hastighet.

”Vi har utvecklat och byggt den på uppdrag av den europeiska rymdorganisationen ESA,” säger Fredrik Sjöberg, VD för OHB Sweden, med tydlig stolthet i rösten.

Från och med 2029 kommer satelliten att få sällskap av ytterligare en grupp liknande satelliter, samtliga monterade i Kista i Stockholm. För att ens få tillträde till fabrikslokalerna krävs hårnät, plastskor och labbrock. Här finns tryckkammare och rum för röntgen av känsliga komponenter.

Det är inte bara vädersatelliter som tillverkas i anläggningen. Här står också skalet till Comet-I, en satellit som ska placeras 1,5 miljoner kilometer bort vid en av de så kallade Lagrangepunkterna. Där kommer den att vänta i flera år på att en lämplig komet ska dyka upp för att sedan skugga den.

OHB flyttade in i lokalerna så sent som förra sommaren för att vara redo om ESA skulle ge företaget klartecken – och i mitten av mars undertecknades kontraktet för ytterligare 20 satelliter. Detta innebär 248 miljoner euro (2,67 miljarder kronor) till företaget och nya arbetstillfällen hos OHB, som redan har tredubblat sin personalstyrka under de senaste åren.

”Det var ett djärvt drag. Om Arctic Weather inte hade fungerat och levererat bra data, hade ingenting hänt,” säger Sjöberg.

Under 2023 uppgick det globala värdet av rymdindustrin till 630 miljarder dollar, en siffra som förväntas tredubblas till 2035 enligt konsultföretaget McKinsey. Föregående år arbetade 1 545 personer heltid inom Sveriges rymdsektor, som då hade en omsättning på drygt 4,9 miljarder kronor, enligt färska siffror från Rymdstyrelsen.

OHB är långt ifrån ensamma i den svenska rymdindustrin. AAC Clyde Space i Uppsala bygger satellitteknik (med dotterbolaget Omnisys i Göteborg och Spacemetric i Sollentuna). I Stockholm finns raketföretaget Pythom, i Luleå uppstartsföretaget Vimotek, och i Trollhättan tillverkar GKN Aerospace komponenter till rymdfarkoster.

Christer Fuglesang, professor vid KTH och Sveriges första astronaut, menar att det finns flera anledningar till att rymden är het just nu. En orsak är rymdkapplöpningen som pågår mellan Kina och USA. En annan är att kostnaden för att skicka utrustning till rymden nu är en bråkdel av vad den var tidigare, mycket tack vare Elon Musks SpaceX.

Satelliterna har blivit fler – men mindre – och placeras närmare jorden jämfört med tidigare då stora satelliter placerades längre ut.

”Det kostar flera gånger mer att skicka något upp till det geostationära området. Då vill man verkligen ha en satellit som garanterat fungerar, och då blir det väldigt dyrt. Nu skickar man upp många av dem, och det är mindre kritiskt om var och en fungerar, så varje satellit blir mycket billigare,” säger Fuglesang.

En annan anledning är den oroliga omvärlden.

”Det som kanske har ökat särskilt är insikten om att rymden är mycket viktig ur ett säkerhetsperspektiv, att vi har egna förmågor i rymden.”

I Linköping finns Beyond Gravity, som nyligen byggde en ny fabrik och på tio år fyrdubblat sin personalstyrka till över 320 anställda. Sedan starten på 1980-talet har företaget skjutit upp 1 500 satelliter, berättar affärsutvecklaren Magnus Engström.

”Vi har verkligen sett skillnaden på rymdmarknaden över tid. Vi har inte inhemska kunder i någon större utsträckning, de finns utomlands,” säger Magnus Engström.

År 2021 landade företaget en order värd 3 miljarder dollar för att bygga separationssystemet för Amazons Starlink-konkurrent Kuiper. Hittills har 250 satelliter placerats i rymden, med ytterligare 3 000 i väntan.

Men att anpassa sig till en så enorm order innebär också risker – för vad händer med fabriken när ordern är uppfylld?

”När vi sätter upp ett produktionssystem som detta måste vi få avkastning på det. Vi arbetar med följdorder, men också nya konstellationsprojekt där vi är bättre positionerade idag tack vare vår tillverkningskapacitet.”

Lotta Edholm (L) har titeln gymnasie- och kunskapslyftminister samt forskningsminister på sitt visitkort. Att hon också är rymdminister talar man mindre om, trots att hon säger att hon i allt högre grad fokuserar på rymden. Hon tycker att Sverige klarar sig bra, men anser att det är en brist att Sverige inte har egna stora raketer för att placera objekt i omloppsbana.

”Jag hoppas verkligen att Esrange (i Kiruna) kommer att kunna göra detta. Sanningen är att vi inte har den kapaciteten på europeisk mark inom EU idag. Jag ser det som nödvändigt.”

Samtidigt erkänner hon utan omsvep att Sverige har gjort alldeles för lite inom rymdsektorn, en insikt som vuxit fram under de senaste åren. I början av förra året presenterades ett initiativ för en nationell forskningsskola inom rymd med målet att skapa ett nationellt satellitprogram.

”Jag tror att vi måste fortsätta att satsa kraftigt. För det är ganska uppenbart att rymden och de möjligheter som finns där blir allt viktigare inom så många olika områden,” säger Edholm.

Rymdstyrelsen övervakar den svenska rymdindustrin. I årets rapport, som ännu inte har publicerats, har myndigheten identifierat 188 företag som arbetar med rymd på ett eller annat sätt – en betydande ökning från de 124 som fanns i rapporten från 2025. Företagens rymdverksamhet omsatte drygt 4,9 miljarder kronor 2024 och sysselsatte motsvarande 1 545 heltidsjobb.