Sverige står inför en betydande expansion av poliskåren för att nå upp till EU-genomsnittet, enligt rikspolischefen Petra Lundh. Med nuvarande cirka 25 000 poliser i tjänst pekar beräkningarna på ett behov av ytterligare 10 000 tjänstemän för att matcha den europeiska standarden.
”Om vi ska närma oss EU-genomsnittet är det mest troligt att vi kommer att ha 10 000 fler poliser i Sverige,” säger rikspolischef Petra Lundh i ett uttalande.
Sveriges nuvarande polistäthet ligger på 237 poliser per 100 000 invånare, vilket placerar landet betydligt under EU:s genomsnitt. Regeringen har indikerat att en rimlig målsättning vore 300 poliser per 100 000 invånare, vilket skulle motsvara den genomsnittliga nivån inom unionen.
”För närvarande ligger vi långt under EU-genomsnittet,” konstaterar Lundh.
Frågan om polisbemanning har varit ett återkommande tema i den svenska säkerhetsdebatten. Det tidigare målet om 10 000 fler polisanställda under perioden 2016-2024 uppnåddes inte som planerat. Istället för att primärt öka antalet polisutbildade tjänstemän resulterade satsningen i fler civila medarbetare.
”Det var det de ändrade sist (i det gamla polismålet). Först sa de poliser, sedan blev det polisanställda, och en majoritet av dem som anställdes var civila medarbetare,” förklarar Lundh.
Slutresultatet blev knappt 4 000 fler poliser och nästan 7 500 fler civila medarbetare under perioden 2016-2024. Detta har lett till en omvärdering av hur framtida polismål bör formuleras, med ett tydligare fokus på just poliser snarare än administrativ personal.
Polismyndighetens egen målsättning är nu att växa med 1 000 poliser årligen, där en tydlig majoritet ska arbeta i yttre tjänst. För att uppnå denna tillväxt utbildas för närvarande cirka 1 700 nya poliser varje år, med hänsyn till naturlig personalomsättning.
”Detta innebär att vi för närvarande utbildar ungefär 1 700 nya poliser varje år. Sedan finns det alltid några som slutar, men vi förväntar oss en nettoökning med tusen per år,” säger Petra Lundh.
När målet om att nå EU-genomsnittet ska uppnås kan Polismyndigheten inte precisera. Det sägs bero helt på fortsatt finansiering och investeringar i polistillväxt från regeringens sida. Regeringen har ännu inte presenterat ett nytt konkret polismål, men diskussioner om polistäthet som måttstock fortsätter.
Det bör noteras att jämförelser av polistäthet mellan länder har kritiserats av vissa experter. Definitionen av vad som avses med en polistjänsteman kan variera mellan olika länder, vilket kan göra internationella jämförelser missvisande. Polismyndigheten har dock inga kommentarer till att regeringen använder just EU-genomsnittet som riktmärke för svensk polisutveckling.
Frågan om polisresurser handlar i grunden om samhällets förmåga att upprätthålla lag och ordning i en tid av komplexa säkerhetsutmaningar. Med ökande organiserad brottslighet och nya typer av hot har behovet av en välbemannad och effektiv poliskår blivit alltmer framträdande i den politiska debatten.
Medan Polismyndigheten fortsätter sitt arbete med att rekrytera och utbilda nya poliser, återstår att se hur regeringen kommer att konkretisera sina ambitioner i form av finansiering och målsättningar för framtidens svenska polis. Petra Lundhs uppskattning om 10 000 fler poliser ger en indikation på omfattningen av den utmaning som Sverige står inför för att nå samma polistäthet som genomsnittet i EU.
