En domstol i Ungern har dömt en aktivist, identifierad som Maja T, till fängelse efter våldsamma sammanstötningar vid en högerextrem demonstration. Aktivisten dömdes för misshandel och för medlemskap i en kriminell organisation efter att ha deltagit i protester mot en nazistisk sammankomst.

Enligt domstolshandlingar var Maja T en av 19 demonstranter som anklagades för att ha attackerat högerextremister under rallyt. Åklagarsidan hävdade att aktivisterna agerade som en organiserad grupp med avsikt att störa den lagliga sammankomsten genom våldsamma medel.

I rättssalen ifrågasatte den dömda aktivisten rättegångens legitimitet och antydde att utgången var politiskt styrd.

”Vi vet alla vilken dom Ungerns premiärminister vill se,” sade Maja T under förhandlingarna, med en tydlig anspelning på landets kontroversiella ledare Viktor Orbán.

Orbáns regering har under senare år kritiserats av internationella människorättsorganisationer för att systematiskt inskränka demokratiska rättigheter och för att använda rättsväsendet som ett verktyg mot politiska motståndare.

Även den dömdes far, Wolfram Jarosch, uttryckte stark kritik mot domstolsprocessen efter att domen avkunnats.

”Detta var en politisk skenrättegång,” sade Jarosch till journalister utanför domstolsbyggnaden.

Fallet har väckt betydande uppmärksamhet bland civilrättsgrupper både i Ungern och internationellt. Flera oberoende observatörer har uttryckt oro över rättsprocessens genomförande och pekat på vad de beskriver som oroande mönster i hur protester hanteras i landet.

Enligt rättsexperter är domen ett exempel på en oroande trend där lagar som ursprungligen utformats för att bekämpa organiserad brottslighet används för att tysta politisk opposition och aktivism. Särskilt oroande anses åtalet om ”medlemskap i en kriminell organisation” vara, då det innebär betydligt strängare straff än enbart våldsanklagelser.

Rättegången mot de övriga 18 aktivisterna fortsätter och väntas pågå under kommande veckor. Flera försvarsadvokater har redan meddelat att de kommer att överklaga eventuella fällande domar till högre instanser, inklusive Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.

I ett land där den politiska polariseringen ökat markant under Orbáns styre ses fallet av många som ytterligare ett exempel på regeringens försök att avskräcka opposition. Regeringen å sin sida har konsekvent hävdat att rättsväsendet är oberoende och att alla medborgare behandlas lika inför lagen.

De senaste åren har Ungern infört flera kontroversiella lagar som begränsar yttrandefrihet och rätten att demonstrera. Kritiker menar att lagarna är medvetet vagt formulerade för att ge myndigheterna brett tolkningsutrymme när det gäller vilka protester som ska tillåtas och vilka som ska stoppas.

Europaparlamentet har upprepade gånger uttryckt oro över rättssäkerheten i Ungern och 2018 aktiverade man för första gången den så kallade artikel 7-processen mot landet, ett förfarande som i teorin kan leda till att en medlemsstat förlorar sin rösträtt i EU. Processen har dock stagnerat på grund av kravet på enhällighet bland medlemsstaterna.

Samtidigt som protester mot regeringens politik möts med hårdare tag, har observatörer noterat att högerextrema grupperingar ofta tillåts demonstrera relativt obehindrat, något som ytterligare spätt på kritiken mot vad många ser som en selektiv tillämpning av lagarna.

Enligt uppgifter från ungerska civilrättsorganisationer har antalet åtal mot regimkritiska aktivister ökat med över 200 procent under de senaste fem åren, medan fall mot högerextrema demonstranter som begått liknande överträdelser sällan leder till åtal.