Det svenska statliga ägandet i det ryska aktiebolaget Sweden House har blivit föremål för hård kritik, framförallt från Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordförande i riksdagens näringsutskott. Sweden House äger och förvaltar en fastighet med samma namn i centrala Sankt Petersburg, innehållande bland annat kontorslokaler. Den svenska staten äger 36 procent av bolaget, medan Sankt Petersburg stad äger 15 procent och Ladoga Holding AB, ett dotterbolag till det svenska fastighetsbolaget CA Fastigheter, äger resterande 49 procent. Thand Ringqvist ifrågasätter starkt rimligheten i det svenska ägandet, särskilt med tanke på den geopolitiska situationen och Sveriges aktiva roll i att driva på sanktioner mot Ryssland inom EU. Hon menar att det skapar en uppenbar konflikt och undergräver Sveriges trovärdighet i frågan.
Thand Ringqvist kritiserar även den utdragna processen att avyttra det statliga innehavet. Trots att regeringen signalerat en avsikt att dra sig ur har det tagit närmare tre år utan någon konkret lösning. Hon menar att en ordnad avveckling av ett sådant ägande inte borde ta mer än ett år och ifrågasätter regeringens handlingskraft i frågan. Den utdragna processen skickar, enligt henne, fel signaler och riskerar att tolkas som en acceptans för Rysslands agerande i Ukraina. Det är av yttersta vikt att Sverige agerar konsekvent och tydligt i sin Rysslandspolitik, och det statliga ägandet i Sweden House står i direkt motsats till detta.
Det faktum att Sweden House tidigare inhyst Sveriges generalkonsulat i Sankt Petersburg gör situationen än mer komplex. Konsulatet stängdes hösten 2023 på beslut av den svenska regeringen, vilket ytterligare understryker den ansträngda relationen mellan länderna. Att Sverige samtidigt behåller ett delägarskap i en fastighet i centrala Sankt Petersburg framstår som inkonsekvent och sänder dubbla signaler. Det är svårt att förena en tydlig sanktionspolitik och kritik mot Rysslands agerande med ett fortsatt ekonomiskt engagemang i landet, menar kritikerna. Regeringen behöver därför agera skyndsamt och resolut för att avyttra sitt innehav och därmed undvika ytterligare skada för Sveriges anseende.
Den svenska statens inblandning i Sweden House är inte bara problematisk ur ett politiskt perspektiv, utan väcker även frågor om ekonomisk förvaltning. I en tid av ökade geopolitiska spänningar och ekonomisk osäkerhet är det viktigt att statliga investeringar förvaltas ansvarsfullt och med hänsyn till potentiella risker. Att behålla ett ägande i ett ryskt bolag under rådande omständigheter kan ses som en onödig risk, både ekonomiskt och reputativt. Det är därför angeläget att regeringen prioriterar en snabb och effektiv avveckling av sitt innehav och istället fokuserar på investeringar som gynnar svenska intressen och bidrar till en stabil och säker framtid.
Frågan om Sweden House belyser även vikten av transparens och tydlighet i statlig förvaltning. Det är avgörande att regeringen öppet redovisar sina motiv för att behålla ägandet och förklarar varför avvecklingsprocessen dragit ut på tiden. En ökad transparens skulle bidra till att stärka förtroendet för regeringens agerande och minska risken för spekulationer och missförstånd. Det är också viktigt att regeringen tydligt kommunicerar sin strategi för att hantera liknande situationer i framtiden, för att undvika att hamna i liknande kontroverser.
Avslutningsvis är det uppenbart att det svenska statliga ägandet i Sweden House är problematiskt på flera nivåer. Det undergräver Sveriges trovärdighet i Rysslandsfrågan, väcker frågor om ekonomisk förvaltning och skapar osäkerhet kring regeringens prioriteringar. Det är därför hög tid att regeringen agerar kraftfullt och avyttrar sitt innehav snarast möjligt. Detta är inte bara en fråga om ekonomisk förvaltning, utan också en fråga om Sveriges anseende och trovärdighet på den internationella arenan. Genom att agera resolut och tydligt kan regeringen visa att den tar dessa frågor på allvar och är beredd att försvara svenska intressen.
