Karolinska Institutet faller ur topp 50 i global universitetsrankning

Karolinska Institutet (KI), som under många år varit Nordens flaggskepp bland världens främsta lärosäten, har för första gången fallit ur den prestigefyllda topp 50-listan i World University Ranking. I 2026 års mätning har KI tappat fyra placeringar, från plats 49 till 53. Detta markerar en oroande trend för det anrika medicinska universitetet, som för mindre än ett decennium sedan intog en stark 28:e plats i samma rankning.

Nedgången berör inte bara Karolinska Institutet. Ytterligare fem svenska universitet tappar positioner i årets mätning. Särskilt anmärkningsvärt är att både Uppsala universitet och Lunds universitet, som tidigare återkommande funnits bland de 100 främsta lärosätena i världen, nu har fallit ur denna prestigefulla grupp.

I kontrast till de svenska universitetens tillbakagång står utvecklingen i övriga nordiska länder. Köpenhamns universitet i Danmark har klättrat från plats 97 till 90 och är nu Nordens näst högst rankade universitet efter Karolinska Institutet. Times Higher Education, som står bakom rankningen, noterar särskilt att flera lärosäten i Danmark, Finland och Norge visar en positiv utveckling i årets mätning.

Den globala toppen domineras fortfarande av anglosaxiska universitet. Oxford University behåller sin förstaplats för tionde året i rad, följt av amerikanska och brittiska lärosäten. Först på elfte plats hittar man det schweiziska tekniska universitetet ETH Zürich, följt av de kinesiska universiteten Tsinghua och Peking University på platserna därefter. Detta visar på den fortsatta dominansen av västerländska lärosäten, men med ett ökande inslag av asiatiska universitet i toppskiktet.

Rankningen World University Ranking baseras i stor utsträckning på universitetens forskningsproduktion och i vilken grad deras vetenskapliga artiklar citeras av andra forskare. Denna metodik ger en indikation på forskningens genomslag och kvalitet, men har också kritiserats för att gynna engelskspråkiga universitet och de som har starka nätverk inom den akademiska världen.

För Sveriges del väcker resultaten frågor om landets långsiktiga konkurrenskraft inom högre utbildning och forskning. Under flera decennier har svenska universitet haft starka internationella positioner, särskilt inom medicin, naturvetenskap och teknologi. Den nuvarande trenden kan potentiellt påverka förmågan att attrahera internationella toppforskare och extern finansiering.

Trots nedgången behåller svenska lärosäten fortfarande respektabla placeringar. Lunds universitet ligger kvar på plats 95, medan Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har tappat något och landat på plats 98, jämfört med förra årets 95:e plats.

I övriga Norden fortsätter Aarhus universitet i Danmark sin positiva utveckling och har avancerat från plats 110 till 101. Helsingfors universitet i Finland behåller en stabil position runt plats 105-107, medan Oslo universitet i Norge har förbättrat sin position från 116 till 113.

Universitetsrankningar som World University Ranking har fått allt större betydelse för lärosätenas internationella rykte och förmåga att attrahera studenter, forskare och finansiering. Samtidigt påpekar många akademiska ledare att sådana rankningar bara ger en förenklad bild av komplexa organisationer vars verksamhet spänner över utbildning, forskning och samhällspåverkan.

För Karolinska Institutet, som fortfarande är Nordens högst rankade universitet, blir utmaningen nu att vända den nedåtgående trenden och återta en position bland världens 50 främsta lärosäten i kommande års mätningar.