Sveriges Lagråd säger att nödplanen för nya fängelser är en demokratisk avvikelse

Regeringens förslag att kringgå Plan- och bygglagen för fängelsebyggen möter kritik

Regeringens ambition att snabba på byggandet av fängelser och häkten har stött på motstånd från Lagrådet, som granskar lagförslag innan de når riksdagen. I en ny utvärdering kritiserar Lagrådet kraftigt regeringens planer på att ge sig själv befogenheter att göra undantag från Plan- och bygglagen.

Förslaget kommer i en tid då Sveriges kriminalvård står inför stora utmaningar. Efter de senaste årens omfattande straffskärpningar, som utgör en central del av regeringens kriminalpolitiska agenda, väntas antalet intagna öka markant under kommande år. Enligt Kriminalvårdens egna prognoser kan det handla om tusentals nya platser som behöver skapas under en relativt kort tidsperiod.

Regeringens lösning har varit att försöka skapa en genväg i planprocessen. Genom att införa särskilda undantag från Plan- och bygglagen hoppas man kunna accelerera byggandet av nya anstalter och häkten runt om i landet.

Men Lagrådet är tydligt i sin kritik. I sitt utlåtande påpekar man att förslaget utgör ett avsteg från de demokratiska processer som Plan- och bygglagen bygger på. Denna lagstiftning är specifikt utformad för att säkerställa medborgarinflytande och transparens i samhällsplaneringen.

”Om regeringen anser att fler fängelser och häkten behövs bör konkreta förslag presenteras som riksdagen kan ta ställning till,” skriver Lagrådet i sitt yttrande.

Kritiken handlar i grunden om maktfördelning och demokratisk insyn. Plan- och bygglagen ger kommuner och medborgare möjlighet att påverka hur marken används lokalt, medan regeringens förslag skulle centralisera dessa beslut och potentiellt kringgå lokala intressen när det gäller placering av kriminalvårdsanläggningar.

Situationen belyser en bredare spänning i svensk politik mellan effektivitet och demokratiska processer. Regeringen står under press att snabbt leverera resultat i kampen mot brottsligheten, inte minst genom att säkerställa att straffskärpningar kan verkställas genom tillräcklig kapacitet inom Kriminalvården.

Sveriges fängelser är redan idag hårt belastade med en beläggningsgrad som enligt Kriminalvården närmar sig kapacitetstaket på flera håll. Situationen har förvärrats av både straffskärpningar och framgångar i polisens arbete mot organiserad brottslighet, vilket resulterat i fler fängelsedomar.

Flera kommuner har tidigare uttryckt oro över potentiella fängelseetableringar inom deras gränser, och den kommunala planprocessen kan ibland vara tidskrävande. Detta är sannolikt en del av bakgrunden till regeringens försök att skapa en snabbare väg framåt.

Juridiska experter som kommenterat förslaget menar att Lagrådets kritik är ovanligt skarp. De pekar på att Plan- och bygglagen är en grundpelare i det kommunala självstyret och att undantag bör vara välmotiverade och avgränsade.

Regeringen står nu inför ett vägval: att revidera förslaget för att möta Lagrådets kritik eller att gå vidare till riksdagen trots invändningarna. Även om Lagrådets yttranden inte är bindande, väger de tungt i lagstiftningsprocessen och ignoreras sällan helt.

Justitiedepartementet har ännu inte kommenterat kritiken i detalj, men har tidigare framhållit att situationen inom Kriminalvården är akut och att innovativa lösningar krävs för att möta platsbehovet.

Debatten speglar en bredare diskussion om avvägningen mellan effektiv brottsbekämpning och respekt för demokratiska processer – en balansakt som blir allt mer utmanande i takt med att kriminalpolitiken fortsätter att skärpas i Sverige.