Den starka kritiken mot EU:s förbud mot förbränningsmotorer växer
EU:s beslut att stoppa försäljningen av nya bilar med förbränningsmotorer från 2035 möter allt starkare motstånd från flera medlemsländer. Kritiken kommer främst från nationer med betydande bilindustri som Tjeckien, Slovakien, Ungern, Polen och Italien, medan länder som Sverige generellt stått bakom förbudet.
Sverige har hittills stöttat omställningen, inte minst med hänvisning till inhemska biltillverkare som Volvo som satsat stort på elbilar. Men bilden är komplex, menar EU-parlamentariker Charlie Weimers (SD) vid en digital presskonferens.
”Samtidigt är det också så att Volvo inte bara har intressen i västra Sverige, utan Volvo styrs av ett bolag som är kinesiskt. Det är någonting som är värt att ta med i beräkningen när man värderar deras synpunkter,” säger Weimers.
SD:s partigrupp ECR har valt att fokusera på ett upphävt bensinförbud när de fick välja ämne och rubrik för en debatt i EU-parlamentet på onsdag. Weimers förväntar sig att förbudet i slutändan kommer att upphävas.
”Vi hör hur BMW och andra stora aktörer i Tyskland varnar för att hela den tyska bilindustrin kan gå under om man inte tar hänsyn till den situation de befinner sig i,” säger Weimers.
Tysklands hållning kan bli avgörande. Förbundskansler Friedrich Merz uppmanade i måndags till att avskaffa det ”felaktiga förbudet” och kommer att samla fackföreningar och företag för ett stort möte i Berlin på torsdag om bilindustrins framtid.
Mötet kommer att bli en viktig indikator på om Tyskland, som EU:s största ekonomi och hem för flera av världens ledande biltillverkare, kan komma att ändra sin position i frågan. En sådan förändring skulle kunna få betydande konsekvenser för hela EU:s klimatpolitik.
EU-kommissionen håller för tillfället fast vid förbudsbeslutet. I sitt stora årliga tal om unionens tillstånd i september uppmanade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen istället bilindustrin att investera kraftigt i en e-bil – ekologisk, ekonomisk och europeisk.
Förra veckan följde hon upp med uppmaningar om självkörande bilar. ”Ny teknik kan rädda jobb och blåsa nytt liv i sektorn. Bilens framtid – och framtidens bilar – måste komma från Europa,” sade hon i ett tal i Turin.
Bilstriden är samtidigt ytterligare ett exempel på den växande viljan i både EU-länder och EU-parlamentet att börja backa från den ”gröna given” för att inte tappa mark när det gäller jobb och tillväxt.
Kommissionen har redan valt att ytterligare lätta på och skjuta upp hållbarhetsregler och åtgärder mot avskogning. Vid nästa EU-toppmöte om ett par veckor väntar en hård kamp om klimatmål för 2040 och ambitionerna inför det stora klimatmötet COP30 i november.
”Vi kommer närmare min förutsägelse från valkampanjen att den ’gröna given’ kommer att upphävas,” säger en nöjd Charlie Weimers.
Beslutet att förbjuda nya bilar med förbränningsmotorer från 2035 nåddes efter långvarig oenighet, då EU-länderna våren 2023 till slut kom överens. Enligt nuvarande regler måste alla nya bilar vara utsläppsfria från 2035.
”Om man kan uppfinna en förbränningsmotor som inte släpper ut något före det, är det okej. Men en teknik som producerar koldioxid kommer inte att tillåtas,” förklarade en kommissionstjänsteman när förslaget presenterades.
På vägen dit måste den nyproducerade fordonsflottan ha minskat sina utsläpp med i genomsnitt 15 procent till 2025 och 55 procent till 2030, jämfört med läget 2021.
Lagstiftningen inkluderar att en översyn kommer att genomföras 2026, vilket ger möjlighet att ompröva beslutet. Med tanke på den växande kritiken från flera medlemsländer kan detta bli ett tillfälle för motståndare att försöka ändra eller mildra förbudet.
