Al-Hol-lägret tömt på familjer efter syriska myndigheters övertagande

Alla syriska och icke-syriska familjer har nu förflyttats från al-Hol-lägret, enligt Fadi al-Qassem, den regeringsutsedda ansvarige för lägret. Syriska säkerhetsstyrkor genomsöker för närvarande tälten för att säkerställa att inga familjer finns kvar i lägret.

Al-Hol var landets största interneringsläger för familjer och släktingar till misstänkta IS-medlemmar och huserade omkring 24 000 människor. Majoriteten var syrier, men lägret inhyste även irakier och över 6 000 utlänningar från cirka 40 olika länder.

I januari tog syriska myndigheter kontrollen över lägret från de kurdiska styrkorna efter att kurderna i området tvingats dra sig tillbaka. Sedan dess har tusentals familjemedlemmar till utländska jihadister försvunnit från lägret.

Övertagandet av al-Hol-lägret markerar en betydande förändring i hanteringen av personer med kopplingar till Islamiska staten (IS) i regionen. Lägret har länge varit en källa till internationell oro, då det betraktats som en grogrund för IS-ideologi där radikalisering kunnat fortgå bland internerna.

Humanitära organisationer har under flera år larmat om de svåra förhållandena i lägret, med bristfällig tillgång till grundläggande förnödenheter som mat, rent vatten och sjukvård. Barn har varit särskilt utsatta, där många fötts i lägret och aldrig känt till någon annan verklighet.

Den kurdiska självförvaltningen, som tidigare kontrollerade lägret, har återkommande vädjat till ursprungsländerna att ta hem sina medborgare. Flera västländer har dock varit ovilliga att repatriera vuxna, även om vissa har hämtat hem kvinnor och barn i begränsad omfattning.

Försvinnandet av tusentals utländska IS-anhängares familjemedlemmar väcker nu allvarliga frågor om deras öde. Internationella människorättsorganisationer uttrycker oro över risken för övergrepp och försvinnanden utan rättslig prövning. Det finns också farhågor om att några kan ha återvänt till sina ursprungsländer utan att myndigheterna där fått kännedom om detta.

För Syriens regering representerar övertagandet av lägret ett steg mot ökad kontroll över landets territorium efter mer än ett decennium av inbördeskrig. President Bashar al-Assads regim har gradvis återtagit områden som tidigare kontrollerades av olika rebellgrupper och nu även av kurdiska styrkor i nordöst.

Regionala experter menar att denna utveckling speglar en maktförskjutning i nordöstra Syrien, där kurderna försvagats efter att ha förlorat stöd från USA och samtidigt utsatts för ökat tryck från Turkiet. Den turkiska regeringen betraktar de kurdiska grupperna i Syrien som terrorister med kopplingar till PKK (Kurdistans arbetarparti).

För de många barn som vistats i al-Hol är framtiden särskilt oviss. Enligt FN:s beräkningar utgjorde barn mer än hälften av lägrets befolkning. Många av dem saknar formell identitetshandling och riskerar därmed att förbli statslösa, vilket ytterligare komplicerar deras situation.

De irakiska internerna, som utgjorde en betydande del av lägrets befolkning, befinner sig i en särskilt utsatt position. Irak har tidigare tagit emot vissa medborgare från lägret, men processen har varit långsam och präglad av säkerhetsfarhågor.

Den internationella koalitionen mot IS följer utvecklingen noggrant, med särskild uppmärksamhet på risken för att tidigare IS-medlemmar eller deras sympatisörer kan återsamlas och potentiellt bidra till en återväxt av terrororganisationen.

Förflyttningen av lägrets invånare representerar slutet för en av de mest synliga konsekvenserna av kampen mot Islamiska staten, men öppnar samtidigt för nya utmaningar kring säkerhet, ansvarsutkrävande och humanitära frågor i en redan komplex regional konflikt.