Juldagen präglades av våldsamheter i Tartus-provinsen i Syrien där 17 människor miste livet i samband med att säkerhetsstyrkor försökte gripa en tidigare chef för det ökända Saydnayafängelset. Enligt det Londonbaserade Syriska människorättsobservatoriet blev säkerhetsstyrkorna överfallna och sammandrabbningar utbröt mellan soldaterna och Assad-lojala män. Tartus, där striderna ägde rum, ligger i västra Syrien och är traditionellt bebott av många alawiter, den minoritet som diktatorn Bashar al-Assad tillhörde. Många alawiter hade framträdande positioner inom den syriska staten och militären under Assads regim.
Efter regimens fall har den islamistiska gruppen HTS tagit makten och utlovat amnesti för soldater som tjänat den tidigare regimen. Samtidigt har HTS deklarerat att de kommer att straffa de som har "blod på sina händer". Fängelsechefen som greps i Tartus efter sammandrabbningarna var tidigare chef för landets militära fältdomstol och ansvarig för att ha dömt "tusentals människor" till döden. Det råder dock stor osäkerhet kring vilka HTS anser ha "blod på sina händer". Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, menar att många inom Assadregimen gjort sig skyldiga till grova övergrepp och att det är troligt att dessa personer gömmer sig i alawitiska byar.
Alawiterna, som länge haft en privilegierad ställning i Syrien, känner nu en berättigad oro för sin framtid. HTS har tidigare betecknat alawiterna som avfällingar från islam som borde utrotas. Samtidigt har den nya HTS-regeringen sänt positiva signaler och lovat att alawiterna och andra minoriteter inte kommer att förföljas och ska få leva i fred. En mer akut problematik, enligt Lund, är HTS begränsade kontroll över landet. Det finns en mängd beväpnade grupper och frågan är hur HTS ska kunna etablera kontroll över dessa för att förhindra plundring, interna strider och att nya extrema krafter får fäste.
HTS strävar efter att ena de olika rebellfraktionerna under en gemensam regering och bygga en fungerande stat. Enligt Dareen Khalifa, senior rådgivare vid International Crisis Group, är detta en central utmaning för HTS. Det är omöjligt att bygga en stat när ett stort antal miliser agerar självständigt och utan central kontroll. Denna fragmentering av makten utgör ett allvarligt hot mot stabiliteten i Syrien. HTS ambition att skapa en enad stat är ambitiös och det återstår att se om de lyckas i sitt uppsåt.
Syriens befolkning består till största delen av araber, varav majoriteten är sunnimuslimer. Alawiterna är en arabisk minoritet som utövar en unik variant av shiaislam. Den avsatte diktatorn Bashar al-Assad tillhörde alawiterna och placerade ofta sina trosfränder på nyckelpositioner inom statsapparaten. Före kriget utgjorde alawiterna cirka 10-12 procent av befolkningen. Deras framtid i Syrien är nu oviss efter regimens fall och HTS maktövertagande.
Sammanfattningsvis präglas situationen i Syrien av stor osäkerhet. HTS ambition att ena landet och skapa stabilitet utmanas av en mängd beväpnade grupper och den alawitiska minoritetens oro för sin framtid. HTS löften om amnesti och fredlig samexistens är positiva signaler, men det återstår att se om de kan omsättas i praktiken. Den fortsatta utvecklingen i Syrien är svår att förutspå och mycket hänger på HTS förmåga att etablera kontroll och skapa en fungerande statsapparat.
