Tidöpartierna enas om utvisningar av tonåringar

I regeringens utvidgade Tidöavtal har de fyra partierna nu kommit överens om en omfattande åtgärdsplan för att snabba på utvisningar av ensamkommande flyktingbarn och tonåringar. Det nya avtalet, som Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har förhandlat fram, innehåller flera kontroversiella förslag som väckt starka reaktioner bland både människorättsorganisationer och oppositionspartier.

Enligt källor nära förhandlingarna kommer avtalet att innebära att även unga mellan 15 och 17 år som begått brott med fängelse i straffskalan ska kunna utvisas. Detta gäller oavsett om de ursprungligen kommit till Sverige som ensamkommande flyktingbarn eller tillsammans med vårdnadshavare.

– Vi måste ha ett konsekvent rättssystem där konsekvenserna för brottslighet är tydliga oavsett ålder, säger en källa inom regeringen som vill vara anonym då detaljerna ännu inte offentliggjorts.

Bakgrunden till överenskommelsen är den växande politiska oron kring ungdomsbrottslighet i utsatta områden, där statistik från Brottsförebyggande rådet visat en ökning av våldsbrott med unga gärningspersoner under de senaste åren. Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om hårdare tag mot unga lagöverträdare med utländsk bakgrund, något som nu fått genomslag i regeringssamarbetet.

Förslaget möter stark kritik från organisationer som Rädda Barnen och Unicef, som hävdar att det strider mot FN:s barnkonvention. Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin har uttryckt oro över att barns rättigheter åsidosätts i det nya avtalet.

– Barnkonventionen är svensk lag och slår tydligt fast att barnets bästa alltid ska komma i första rummet. Att utforma politik som särskilt riktar in sig på att utvisa barn strider mot dessa principer, säger hon.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) försvarar dock överenskommelsen och menar att samhället måste kunna skydda sig mot personer som begår allvarliga brott, oavsett ålder.

– Vi har sett en oroande utveckling där kriminella nätverk utnyttjar unga människor just för att straffrabatterna för minderåriga är så omfattande. Detta är ett sätt att täppa till det kryphålet, förklarar Stenergard.

En annan central del i överenskommelsen handlar om att Migrationsverket och polisen ska få utökade resurser för att verkställa utvisningsbeslut som inte genomförts. Enligt uppgifter ska regeringen avsätta ytterligare 200 miljoner kronor under 2024 för detta ändamål.

Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Rasmus Ling är kritisk till förslagen och menar att regeringen med sina samarbetspartier riskerar att skapa nya samhällsproblem.

– Istället för att ta itu med de grundläggande orsakerna till att unga hamnar i kriminalitet, väljer man en enkel väg ut genom att exportera problemen till andra länder. Det här kommer inte att lösa brottsligheten, bara flytta den, säger Ling.

Även inom rättsväsendet finns kritiska röster. Flera domare har i anonyma uttalanden uttryckt oro för att förslaget innebär en politisk styrning av domstolarnas arbete, vilket kan hota rättssäkerheten.

Förslaget innehåller också skärpta krav på föräldrar till minderåriga som begått brott. Föräldrarna ska kunna hållas ekonomiskt ansvariga för skador deras barn orsakat, och i vissa fall riskerar hela familjen utvisning om en minderårig familjemedlem begått allvarliga brott.

Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok menar att förslaget riskerar att skapa ett parallellsamhälle av papperslösa ungdomar som inte kan utvisas av praktiska skäl.

– Om mottagarländerna inte är villiga att ta emot dessa ungdomar, vilket ofta är fallet, kommer vi att skapa en ny grupp av människor som lever helt utanför samhället, utan rättigheter och med ännu större risk att hamna i kriminalitet, säger Demirok.

Regeringen planerar att presentera detaljerna i förslaget nästa vecka, och enligt källor kommer lagändringarna att kunna träda i kraft redan vid årsskiftet 2023/2024 om riksdagen röstar för förslagen.