Tillväxten sjunker – Putin: Värre än väntat

Rysslands ekonomiska tillväxt bromsar in efter krigsdriven expansion

Den ryska ekonomin visar nu tecken på en tydlig inbromsning efter flera år av överraskande stark tillväxt. Trots omfattande västerländska sanktioner till följd av invasionen av Ukraina 2022 har Rysslands ekonomi hittills klarat sig bättre än vad många bedömare förutspått.

President Vladimir Putin meddelade vid ett regeringsmöte att landets BNP endast växte med en procent under det senaste året. Detta står i skarp kontrast till de föregående årens utveckling, då ekonomin expanderade med 4,1 procent under 2023 och 4,3 procent under 2024.

Den initiala ekonomiska motståndskraften har till stor del drivits av massiva investeringar i militären och försvarsindustrin. Moskvas krigsansträngningar har skapat tusentals nya arbetstillfällen inom försvarssektorn och stimulerat produktionen i flera industrigrenar, från ammunition och vapen till uniformer och fordon.

Men nu börjar de ekonomiska konsekvenserna av kriget och sanktionerna bli alltmer kännbara. Den kraftiga militära satsningen har bidragit till en accelererande inflation, vilket i sin tur har tvingat den ryska centralbanken att höja styrräntan till nivåer som många företag har svårt att hantera.

”Inbromsningen är inte bara förväntad; man kan till och med säga att den var konstgjord, kopplad till riktade åtgärder för att minska inflationen,” förklarade Putin vid mötet, i ett försök att tona ner oron över den ekonomiska utvecklingen.

Experter pekar på flera underliggande problem i den ryska ekonomin. Höga lånekostnader pressar särskilt små och medelstora företag, samtidigt som många bolag fortfarande kämpar med att anpassa sina leverantörskedjor efter västs sanktioner. Importen av avancerad teknik och viktiga komponenter har försvårats avsevärt, vilket hämmar produktiviteten i flera branscher.

En annan utmaning är den ryska arbetskraftsbristen. Mobiliseringen av hundratusentals män till kriget i Ukraina har skapat personalbrist i flera sektorer. Dessutom har uppskattningsvis hundratusentals högutbildade ryssar lämnat landet sedan krigets början, vilket ytterligare förvärrar kompetensbristerna inom teknologi- och tjänstesektorn.

Trots att Ryssland har lyckats öka sin handel med länder som Kina, Indien och Turkiet för att kompensera för förlorade västmarknader, har den ekonomiska omställningen medfört betydande kostnader. Ryska exportörer tvingas ofta acceptera lägre priser, medan importerade varor blivit dyrare och svårare att få tag på.

Det statsägda ryska analysinstitutet Rosstat har rapporterat att realinkomsterna för ryska medborgare sjunker, trots nominella löneökningar. Inflationen urholkar köpkraften, särskilt för pensionärer och låginkomsttagare, vilket dämpar den inhemska efterfrågan.

Samtidigt har Kreml tvingats balansera mellan stora militärutgifter och sociala åtaganden. Regeringens budget visar ett växande underskott, vilket på längre sikt kan begränsa möjligheterna att stimulera ekonomin.

Ekonomer betonar att Rysslands ekonomiska utmaningar är strukturella och långsiktiga. Beroendet av råvaruexport, särskilt olja och gas, består trots år av tal om ekonomisk diversifiering. De förhållandevis höga energipriserna har hittills gett Ryssland ett visst finansiellt andrum, men volatiliteten på energimarknaden utgör en betydande risk för statsfinanserna.

För vanliga ryssar innebär den ekonomiska inbromsningen en gradvis försämrad levnadsstandard. Butikshyllor må fortfarande vara fyllda, men priserna stiger och utbudet av importerade varor har minskat märkbart.

Putins erkännande av den ekonomiska inbromsningen kan ses som ett försök att förbereda befolkningen på fortsatta svårigheter, samtidigt som regimen försöker framställa situationen som kontrollerad och planerad snarare än som en direkt konsekvens av kriget och sanktionerna.