Många asylsökande i Sverige står inför en lång och oviss väntan efter att deras asylansökningar avslagits och de överklagat beslutet. Väntetiden hos Migrationsverket kan sträcka sig över flera år, och för de som saknar pass från sitt hemland innebär detta en ytterligare svårighet: de får inte arbeta och är helt beroende av det bidrag de får från Migrationsverket. Detta bidrag är ofta otillräckligt för att täcka ens de mest grundläggande levnadskostnaderna, vilket tvingar många asylsökande in i en spiral av ekonomisk osäkerhet och social utsatthet. De tvingas låna pengar från vänner och bekanta, och när dessa resurser sinar, står de inför den bistra verkligheten att inte ha råd med mat eller andra nödvändigheter. Denna situation skapar en enorm psykisk påfrestning och gör det svårt att fokusera på framtiden.
”Ahmeds” berättelse exemplifierar den prekära situation som många asylsökande befinner sig i. Han kom till Sverige som barn och har anpassat sig till det svenska samhället. Efter att ha avslutat en kockutbildning år 2020, försökte han etablera sig på arbetsmarknaden, men coronapandemin satte stopp för hans planer. Migrationsverket avslog hans asylansökan, och trots en överklagan lever han nu i ovisshet och väntar på besked. Med ett bidrag på mellan 1800 och 1900 kronor i månaden från Migrationsverket kämpar han för att få ekonomin att gå ihop. Han har ingen annanstans att vända sig för hjälp med boende, mat eller kläder. Denna ekonomiska utsatthet, i kombination med den ständiga oron över framtiden, har lett till en enorm psykisk påfrestning.
Ahmed har tidigare bott på Migrationsverkets boenden, men har negativa erfarenheter därifrån och väljer nu att bo hos vänner istället. Han drömmer om att kunna studera och arbeta i Sverige, att starta en egen restaurang och att publicera sina memoarer. Men utan ett arbetstillstånd och med den ständiga oron över sin framtid, känns dessa drömmar avlägsna. Att återvända till Afghanistan, som styrs av talibanerna, ser han som ett omöjligt alternativ. Han känner sig rotlös och fångad i en byråkratisk limbo.
Sveriges Radio har rapporterat att nästan 7 800 personer har någon gång haft uppehållstillstånd genom gymnasielagen. Enligt Migrationsverket har nästan 70 procent av dessa personer beviljats permanent uppehållstillstånd. Detta visar att många unga människor som kommit till Sverige för att studera lyckas integrera sig i samhället och bygga ett liv här. För de som, likt Ahmed, får sina asylansökningar avslagna, blir vägen till ett självständigt liv betydligt svårare.
Ahmeds situation är inte unik. Många asylsökande befinner sig i en liknande situation, där de tvingas leva i ekonomisk osäkerhet och utan möjlighet att arbeta, samtidigt som de väntar på besked om sin framtid. Denna långa väntan och den ekonomiska pressen skapar en enorm psykisk belastning och gör det svårt att planera för framtiden. Många upplever en känsla av maktlöshet och frustration över att inte kunna bidra till samhället och att vara beroende av bidrag för sin överlevnad.
Det är viktigt att belysa de utmaningar som asylsökande i Sverige står inför, särskilt de som befinner sig i limbo efter att ha fått sina asylansökningar avslagna och överklagat beslutet. Den långa handläggningstiden hos Migrationsverket, i kombination med förbudet att arbeta för de som saknar pass, skapar en situation där människor tvingas leva i fattigdom och osäkerhet. Det är avgörande att hitta lösningar som kan förkorta handläggningstiderna och ge asylsökande möjlighet att försörja sig själva medan de väntar på besked. Detta skulle inte bara förbättra deras livskvalitet avsevärt, utan även bidra till att minska den psykiska belastning som den ovissa framtiden innebär.
