Total misär för 25 hundar, fyra valpar och två katter i Kiruna

I slutet av oktober 2023 upptäcktes en chockerande djurtragedien utanför Kiruna när en polispatrull beordrades till en avlägsen gård cirka 40 minuter från stadskärnan. Vid ankomsten, i 17 minusgrader, möttes poliserna av en förfärlig syn – 25 hundar, fyra valpar och två katter levde under extremt dåliga förhållanden på en övergiven gård utan elektricitet eller rinnande vatten.

Situationen var akut. Flera hundar var instängda i burar, andra låg i sina egna urinpölar och många befann sig i så kritiskt skick att veterinärer som kallades till platsen övervägde omedelbar avlivning. Den utsatta platsen i Norrbottens inland, känt för sina stränga vintrar, förvärrade situationen avsevärt för de hjälplösa djuren.

Djurens ägare, som bodde i centrala Kiruna, infann sig senare på platsen tillsammans med en väninna. Enligt polisens förundersökningsprotokoll hävdade ägaren att djuren fick tillsyn två gånger dagligen. När polisen informerade om att samtliga djur skulle omhändertas akut ska kvinnan ha svarat: ”Jag har gjort mitt bästa.”

Denna händelse är särskilt anmärkningsvärd i Kiruna-området, en region som under lång tid präglats av stark hundtradition kopplad till både rennäringen och vintersport. Många invånare i området har en nära relation till sina hundar, vilket gör detta fall ännu mer upprörande för lokalsamhället.

För två av hundarna var lidandet så allvarligt att veterinärerna bedömde att avlivning var den enda humana lösningen. Resterande djur omhändertogs akut och har sedan dess hanterats enligt djurskyddslagens bestämmelser, vilket innebär att de flesta sannolikt har sålts eller omplacerats till nya hem.

Djurskyddsfall av denna omfattning är relativt ovanliga i Sverige, där djurskyddslagstiftningen anses vara en av världens strängaste. Lagen kräver att djurägare säkerställer att husdjur får tillräcklig tillsyn, foder, vatten och skydd mot extremt väder. Djur ska också hållas i en miljö som främjar deras hälsa och naturliga beteende.

Länsstyrelsen, som har det primära ansvaret för djurskyddet i länet, utreder vanligtvis sådana fall, men när situationen är akut, som i detta fall, har polisen befogenhet att omedelbart omhänderta djur. Polisens ingripande var avgörande för att förhindra ytterligare lidande för de drabbade djuren.

Efter en närmare två år lång utredning har åklagarmyndigheten nu väckt åtal vid Gällivare tingsrätt. Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen kan i Sverige ge böter eller fängelse i upp till två år. Vid grova fall av djurplågeri kan straffet bli upp till fyra års fängelse, enligt den skärpta lagstiftning som trädde i kraft 2022.

Fallet har väckt starka reaktioner i lokalsamhället och bland djurrättsorganisationer, som länge argumenterat för hårdare straff och bättre uppföljning av djurägare med tidigare anmärkningar. Svenska Kennelklubben och andra djurrättsorganisationer har i flera år påpekat behovet av ökade resurser till länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer.

Inom rättsväsendet betraktas denna typ av fall med särskilt allvar, eftersom forskning visat på kopplingar mellan djurmisshandel och andra former av våld. Enligt kriminologiska studier kan personer som utsätter djur för lidande också vara benägna att utöva våld mot människor.

Åtalet blir nu en viktig prövning av hur rättsväsendet ser på allvarliga djurskyddsbrott i en tid när allmänhetens medvetenhet om djurvälfärd ökar. Domen kan potentiellt bli prejudicerande för liknande fall i framtiden.

För invånarna i Kiruna-området kvarstår frågan om hur en sådan situation kunde uppstå och förbli oupptäckt så länge i ett samhälle där hundar traditionellt värdesätts högt. Många lokala djurskyddsföreningar har efter händelsen intensifierat sitt informationsarbete och sina uppmaningar till allmänheten att rapportera misstänkta fall av djurvanvård.