Årets Nobelpris i medicin tilldelas tre forskare för banbrytande immunsystem-upptäckt
Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi har tillsammans tilldelats 2023 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Trion belönas för sina banbrytande upptäckter gällande perifer immuntolerans, ett forskningsområde som har revolutionerat vår förståelse av immunsystemets självreglerande mekanismer.
Kunglinga Vetenskapsakademien tillkännagav beslutet under måndagens ceremoni i Stockholm. Upptäckterna anses vara avgörande för modern immunologisk forskning och har lett till betydande framsteg inom behandling av autoimmuna sjukdomar.
Immuntolerans, som pristagarna specialiserat sig på, handlar om immunsystemets förmåga att skilja mellan kroppens egna celler och främmande ämnen. Mer specifikt har forskartrion kartlagt hur T- och B-celler, två centrala komponenter i immunförsvaret, lär sig att inte attackera kroppens egna vävnader.
Professor Sakaguchi, verksam vid Osaka Universitet i Japan, identifierade en särskild typ av T-celler, så kallade regulatoriska T-celler, som spelar en avgörande roll för att upprätthålla immunbalansen. Hans forskning lade grunden för förståelsen av hur immunsystemet kontrollerar sig självt för att förhindra autoimmuna reaktioner.
Brunkow och Ramsdell, båda amerikanska forskare, upptäckte den så kallade FOXP3-genen, som visat sig vara central för utvecklingen av dessa regulatoriska T-celler. Deras arbete har förklarat varför genetiska mutationer i denna gen leder till allvarliga autoimmuna sjukdomar.
”Deras upptäckter har öppnat ett helt nytt fält inom immunologin och lagt grunden till nya behandlingsmetoder för allt från autoimmuna sjukdomar till cancer,” säger professor Lars Klareskog, ledamot i Nobelkommittén.
Forskningen har redan omsatts i klinisk praktik. Flera läkemedelsföretag utvecklar nu behandlingar baserade på dessa insikter, vilket har skapat ett nytt segment inom den farmaceutiska industrin värt miljardbelopp. Företag som Novartis och Roche har investerat betydande resurser i utvecklingen av terapier som riktar in sig på de mekanismer som pristagarna identifierat.
Inom medicinska kretsar har upptäckten betraktats som en av de viktigaste på decennier. Före pristaganas arbete var förståelsen av immunsystemets självreglerande mekanismer begränsad, vilket gjorde behandlingen av autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, typ 1-diabetes och multipel skleros betydligt mer utmanande.
”Det här är ett perfekt exempel på hur grundforskning kan leda till konkreta medicinska framsteg,” säger immunologiprofessor Anna Martner vid Göteborgs Universitet. ”Tack vare dessa forskare förstår vi nu varför immunsystemet ibland vänder sig mot kroppen själv, och hur vi potentiellt kan åtgärda det.”
Prissumman på 11 miljoner svenska kronor delas lika mellan de tre forskarna. Under intervjuer efter tillkännagivandet uttryckte alla tre sin överraskning och tacksamhet över erkännandet.
”Detta är resultatet av årtionden av arbete, inte bara från oss utan från hundratals forskare världen över,” kommenterade Ramsdell. ”Vi står på axlarna av många som kom före oss.”
Sakaguchi, som påbörjade sin forskning om regulatoriska T-celler redan på 1980-talet, betonade långsiktigheten i vetenskapliga genombrott: ”Ibland tar det decennier innan betydelsen av en upptäckt blir helt uppenbar. Jag är tacksam över att ha fått uppleva hur vårt arbete har mognat till konkreta behandlingsmetoder.”
Prisutdelningen kommer att äga rum i Stockholm den 10 december, på årsdagen av Alfred Nobels död. Ceremonin förväntas även uppmärksamma hur upptäckterna bidragit till ökad förståelse för immunologiska aspekter av covid-19-pandemin, där överreaktioner i immunsystemet visat sig vara en nyckelfaktor bakom svåra sjukdomsförlopp.
I den vetenskapliga världen ses priset som ett erkännande av immunologins växande betydelse inom medicinsk forskning. Under de senaste två decennierna har fältet upplevt en explosionsartad utveckling, till stor del inspirerad av de fundamentala insikter som årets Nobelpristagare bidragit med.
