I ett nytt initiativ för att göra läkemedel mer tillgängliga för amerikanska patienter har läkemedelsjätten AstraZeneca ingått ett omfattande avtal med den amerikanska regeringen. Överenskommelsen presenterades under en ceremoni i Vita husets Ovala rum där både president Donald Trump och AstraZenecas verkställande direktör Pascal Soriot närvarade.
Avtalet innehåller en särskild prissättningsmodell som ska göra receptbelagda läkemedel mer ekonomiskt överkomliga för amerikaner med lägre inkomster. Särskilt fokus läggs på patienter som omfattas av den statliga sjukförsäkringen Medicaid, ett program som främst riktar sig till låginkomsttagare och utsatta grupper i det amerikanska samhället.
Det brittisk-svenska läkemedelsbolaget förbinder sig även att investera hela 50 miljarder dollar i sin amerikanska verksamhet. Dessa medel ska gå till läkemedelstillverkning samt forskning och utveckling inom USA:s gränser, vilket förväntas stärka både den amerikanska läkemedelsindustrin och skapa arbetstillfällen.
President Trump beskrev överenskommelsen som en ”enorm seger för amerikanska patienter och för landet” under presskonferensen. Uttalandet speglar administrationens fokus på att försöka sänka läkemedelskostnader för amerikanska konsumenter, en fråga som länge varit politiskt laddad i USA där läkemedelspriser generellt är betydligt högre än i andra industriländer.
Avtalet med AstraZeneca kommer i kölvattnet av en liknande uppgörelse mellan den amerikanska regeringen och läkemedelsjätten Pfizer. I det fallet gick Pfizer med på att sänka priserna på flera av sina läkemedel i USA under en treårsperiod för att undvika läkemedelstullar som administrationen hotat att införa.
Dessa avtal markerar ett tydligt skifte i den amerikanska läkemedelspolitiken. Under flera år har höga läkemedelspriser varit ett av de mest omdebatterade problemen i det amerikanska sjukvårdssystemet. Enligt uppgifter från branschorganisationer betalar amerikanska patienter i genomsnitt två till tre gånger mer för samma läkemedel jämfört med patienter i andra industriländer.
För AstraZeneca, som redan har betydande verksamhet i USA, innebär avtalet både utmaningar och möjligheter. Bolaget, som bildades genom en fusion mellan svenska Astra och brittiska Zeneca 1999, har flera storsäljande läkemedel på den amerikanska marknaden, inte minst inom områden som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och respiratoriska sjukdomar.
Den utlovade investeringen om 50 miljarder dollar signalerar att bolaget ser USA som en fortsatt viktig marknad, trots den ökande politiska pressen på läkemedelspriser. För Pascal Soriot, som lett AstraZeneca sedan 2012, representerar överenskommelsen ett sätt att balansera bolagets kommersiella intressen med ett ökat fokus på tillgänglighet.
Branschanalytiker pekar på att avtalet också kan ses i ljuset av den pågående rivaliteten mellan olika läkemedelsbolag och den amerikanska regeringens strategi att spela ut aktörerna mot varandra för att uppnå prissänkningar. Genom att sluta individuella avtal med stora aktörer som AstraZeneca och Pfizer skapas ett tryck på övriga bolag i branschen att följa efter.
Den amerikanska läkemedelsmarknaden är världens största och mest lönsamma, med försäljning som årligen överstiger 500 miljarder dollar. Förändringar i prisbilden för läkemedel i USA har därför potentiellt stora konsekvenser för hela den globala läkemedelsindustrin.
För amerikanska patienter, särskilt de med begränsade ekonomiska resurser, kan avtalet innebära en välkommen lättnad i en situation där många tvingas välja mellan nödvändiga mediciner och andra grundläggande behov. Enligt undersökningar från patientorganisationer hoppar omkring en fjärdedel av alla amerikanska patienter över medicindoser av ekonomiska skäl.
9 kommentarer
50 miljarder i investeringar är en betydande summa. Hur ska det påverka prissättningen på andra marknader?
En intressant fråga. Kanske kommer det att bli en omfördelning av tillgångar mellan olika regioner.
Trump har ofta pratat om att sänka kostnaderna för mediciner. Nu verkar det som om liknande åtgärder börjat genomföras.
Ja, det känns som en positiv åtgärd, även om det är politiskt motiverat.
Jag undrar om denna överenskommelse kommer att minska komplicerade importregler för läkemedel i USA?
Det skulle vara en tillgänglighetfördel, men inget som nämnts ännu.
Det verkar som om åtgärden kommer att gynna många amerikanska patienter. Hoppas att liknande lösningar kan diskuteras här hemma också.
Men är det verkligen hållbart över tid? Vi kommer se om det får de avsedda effekterna.
Precis, sjukvården i USA kan vara ett föredöme för andra länder att lära av.