I USA föreslår president Donald Trump en dramatisk ökning av den militära budgeten, något som väcker uppmärksamhet bland politiska analytiker och ekonomer. Enligt ett inlägg på plattformen Truth Social vill presidenten höja försvarsbudgeten för 2027 från nuvarande planerade nivåer till hela 1,5 biljoner dollar.

”För vårt lands bästa, särskilt i dessa mycket oroliga och farliga tider, bör vår militära budget för 2027 inte vara 1 biljon dollar, utan snarare 1,5 biljoner dollar,” skrev Trump på sitt sociala mediekonto.

Den enorma budgetökningen representerar en historisk satsning på USA:s försvarsmakt. Som jämförelse ligger försvarsbudgeten för 2026 på 901 miljarder dollar, vilket innebär att Trumps förslag skulle medföra en ökning med närmare 600 miljarder dollar, eller omkring 66 procent.

Enligt Trump ska denna massiva ökning finansieras genom intäkter från höjda tullavgifter. Detta ligger i linje med presidentens tidigare uttalanden om handelspolitik och hans vilja att öka tullarna på importerade varor, särskilt från länder som Kina.

”Detta kommer att göra det möjligt för oss att bygga den ’drömarmé’ vi länge har haft rätt till och, vilket är ännu viktigare, en som kommer att hålla oss säkra och trygga, oavsett fiende,” fortsatte Trump i sitt inlägg.

För att förslaget ska bli verklighet krävs dock kongressens godkännande. Med tanke på de delade åsikterna i både representanthuset och senaten, kan detta bli en utmaning. Många ekonomiska experter uttrycker redan oro över hur en sådan budgetökning skulle påverka USA:s redan ansträngda statsfinanser och federala underskott.

Den amerikanska försvarsbudgeten är redan den största i världen och överstiger de kombinerade militärutgifterna för flera av de närmaste konkurrenterna, inklusive Kina och Ryssland. USA:s militära utgifter representerar nästan 40 procent av världens totala militärutgifter.

Trumps förslag kommer i en tid av ökande geopolitiska spänningar, med konflikter i Ukraina och Mellanöstern, samt växande oro över Kinas militära expansion i Asien-Stillahavsregionen. Dessa faktorer har lett till ökade krav på förstärkning av USA:s militära kapacitet från flera håll.

Kritiker menar att en så kraftig ökning av militärbudgeten riskerar att leda till nedskärningar i andra viktiga offentliga program, som hälsovård, utbildning och infrastruktur. Andra pekar på att ökningen av tullar som finansieringskälla kan leda till högre priser för amerikanska konsumenter och potentiellt utlösa handelskrig med viktiga handelspartners.

Förespråkare för förslaget, däribland flera försvarsexperter och militära ledare, hävdar å andra sidan att en betydande ökning av försvarsutgifterna är nödvändig för att modernisera militären och möta framtida säkerhetsutmaningar, särskilt inom områden som cyberförsvar, rymden och avancerad vapenutveckling.

Den föreslagna budgetökningen skulle troligen medföra betydande investeringar i försvarsindustrin, med potentiella fördelar för stora försvarsföretag som Lockheed Martin, Boeing, Raytheon och Northrop Grumman. Dessa företags aktier reagerade positivt på marknaden efter Trumps tillkännagivande.

Om förslaget genomförs skulle det representera den största procentuella ökningen av USA:s försvarsbudget sedan kalla krigets dagar. Det återstår att se om kongressen kommer att stödja en så dramatisk utgiftsökning, men det är tydligt att försvarsfrågor kommer att stå högt på den politiska agendan under kommande månader.