USA:s president Donald Trump har bestämt avvisat möjligheten att kurdiska styrkor skulle ansluta sig till kriget mot Iran, enligt uttalanden han gjorde till journalister ombord på Air Force One.

”Jag har uteslutit det. Jag vill inte att de ska gå in. De är villiga att göra det, men jag har sagt till dem att jag inte vill ha det,” sade Trump enligt CNN.

Presidenten utvecklade sitt resonemang med att tillägga: ”Kriget är redan tillräckligt komplicerat som det är utan att kurderna blir inblandade.”

Uttalandet kommer i en tid av ökande spänningar i Mellanöstern, där USA:s relationer med Iran har försämrats avsevärt under Trumps presidentskap. Efter att USA 2018 drog sig ur kärnavtalet med Iran och återinförde ekonomiska sanktioner har relationerna mellan länderna fortsatt att förvärras.

Kurderna, som är en etnisk minoritet med betydande befolkningar i Turkiet, Syrien, Irak och Iran, har länge varit viktiga allierade till USA i regionen, särskilt i kampen mot terrorgruppen Islamiska staten (IS). De kurdiska styrkorna i norra Syrien, kända som YPG, har varit en avgörande markstyrka i koalitionen mot IS.

Trumps beslut att hålla kurdiska styrkor utanför en potentiell konflikt med Iran återspeglar den komplexa geopolitiska situationen i regionen. Kurderna i Iran, kända som iranska kurder, har historiskt haft en ansträngd relation med den iranska regimen och har vid flera tillfällen stridit för större autonomi.

Analytiker påpekar att ett kurdiskt deltagande i en konflikt mot Iran skulle kunna leda till ytterligare regionala komplikationer och potentiellt förvärra spänningarna med andra länder i regionen, särskilt Turkiet, som betraktar vissa kurdiska grupper som terroristorganisationer.

”Ett kurdiskt deltagande skulle kunna transformera konflikten från en bilateral spänning mellan USA och Iran till en mer komplex regional konflikt med etniska dimensioner,” säger Mellanösternexperten Anna Johansson vid Utrikespolitiska institutet.

USA:s relationer med kurdiska grupper har varit komplicerade under Trumps presidentskap. 2019 kritiserades Trump skarpt för sitt beslut att dra tillbaka amerikanska trupper från norra Syrien, vilket många såg som ett svek mot de kurdiska allierade som hade bekämpat IS tillsammans med amerikanska styrkor.

Irans regering har konsekvent varnat för konsekvenserna av en potentiell militär konflikt med USA. Landets utrikesminister har upprepade gånger betonat att en konfrontation skulle destabilisera hela regionen och kunna leda till en omfattande humanitär kris.

Den nuvarande spänningen mellan USA och Iran har också påverkat den globala ekonomin, med särskilt fokus på oljepriserna som har visat sig vara volatila i tider av ökad osäkerhet i Mellanöstern. Analytiker på energimarknaden följer situationen noga, då Iran är en betydande oljeproducent och Hormuzsundet, som kontrolleras av Iran, är en kritisk transportväg för ungefär en femtedel av världens oljeleveranser.

Trumps uttalande om att hålla kurderna utanför konflikten kan också ses som ett försök att begränsa omfattningen av en potentiell konflikt och undvika att den sprider sig till andra delar av regionen där kurdiska grupper är aktiva.

Internationella observatörer fortsätter att uppmana till diplomatiska lösningar på spänningarna mellan USA och Iran. FN:s generalsekreterare har uppmanat båda sidor att visa återhållsamhet och undvika handlingar som skulle kunna leda till en oavsiktlig eskalering av konflikten.

Medan Trumpadministrationens ”maximala tryck”-strategi mot Iran fortsätter, återstår det att se om diplomatiska kanaler kan användas för att minska spänningarna eller om regionen kommer att dras djupare in i en potentiellt förödande konflikt.