Iran tonar ner krigsrisk efter spända relationer med USA

Efter en period av upptrappade spänningar mellan Iran och USA kommer nu mer försonliga toner från Teheran. Irans säkerhetsrådsordförande Ali Larijani meddelade på lördagskvällen att ”strukturella arrangemang för förhandlingar går framåt”, trots vad han beskrev som mediernas fabricerade krigsrapporter, enligt nyhetsbyrån AFP.

Uttalandet kommer efter att den iranska arméledningen tidigare varnat för vedergällning om USA skulle attackera landet. Den förändrade retoriken tyder på ett försök från iransk sida att dämpa oron för en militär konfrontation mellan länderna.

President Masoud Pezeshkian underströk samtidigt riskerna med en väpnad konflikt och varnade för att den skulle skada både Iran och USA. ”Iran har aldrig eftersträvat, och eftersträvar inte på något sätt, krig,” sade Pezeshkian enligt presidentkansliet i ett samtal med Egyptens ledare Abdel al-Fattah al-Sisi.

Situationen har varit särskilt ansträngd efter att USA:s president Donald Trump hotat med åtgärder mot regimen i Teheran med anledning av det våld som använts mot demonstranter i Iran. De omfattande protesterna i landet har mötts av hårda insatser från säkerhetsstyrkorna, något som väckt stark internationell kritik.

Från amerikanskt håll bekräftade president Trump för Fox News att förhandlingar pågår i det tysta. ”De (Iran) samtalar med oss, och vi får se om vi kan åstadkomma något. Annars får vi se vad som händer. Vi har en stor flotta på väg dit,” sade Trump.

USA:s militär har tidigare meddelat att man kommer att genomföra en flera dagar lång militärövning i Mellanöstern under ledning av flygvapnet. Denna demonstration av amerikansk militär närvaro i regionen ses som en tydlig markering mot Iran.

Spänningarna mellan länderna har en lång historia. Efter att USA under Trumps tidigare presidentperiod drog sig ur kärnavtalet med Iran 2018 och återinförde hårda sanktioner, har relationerna varit på en historiskt låg nivå. Den nuvarande situationen har väckt oro för att en ytterligare upptrappning skulle kunna leda till en öppen konflikt.

Regionala bedömare pekar på att Iran, trots den hårda retoriken, sannolikt vill undvika en direkt konfrontation med USA, vars militära kapacitet vida överstiger den iranska. Samtidigt finns farhågor för att missberäkningar från någon av parterna skulle kunna utlösa en större regional konflikt.

Den iranska ekonomin lider redan svårt av de amerikanska sanktionerna, med hög inflation och arbetslöshet. En väpnad konflikt skulle kunna få förödande konsekvenser för landets redan pressade situation.

I regionen följer andra länder utvecklingen med stor uppmärksamhet. Saudiarabien och andra sunnimuslimska stater, som länge sett Iran som ett regionalt hot, har nyligen visat tecken på en mer pragmatisk hållning gentemot Teheran. Ett krig mellan Iran och USA skulle kunna destabilisera hela Mellanöstern.

Samtidigt håller både Israel och Hamas-rörelsen i Gaza ett vakande öga på situationen, då en konflikt mellan USA och Iran potentiellt skulle kunna förändra dynamiken i deras egen pågående konflikt.

Analytiker menar att de försonliga uttalandena från iransk sida kan vara ett försök att vinna tid och undvika en militär konfrontation, samtidigt som man internt inte vill framstå som svag. Den kommande tiden blir avgörande för om de diplomatiska ansträngningarna kan leda till en avspänning, eller om de militära hotelserna kommer att eskalera ytterligare.