Trump-administrationen skickar direktiv till ledande universitet om kontroversiella riktlinjer

I ett nytt drag som ökar spänningen mellan Vita huset och den akademiska världen har Trump-administrationen skickat ett tiosidigt dokument till nio prestigefyllda amerikanska universitet. Dokumentet uppmanar lärosätena att anta Vita husets vision för hur amerikanska universitet bör utvecklas framöver.

Skrivelsen har distribuerats till flera av landets mest framstående institutioner, däribland Vanderbilt University, University of Pennsylvania, Dartmouth College, University of Southern California, Massachusetts Institute of Technology (MIT), University of Texas, University of Arizona, Brown University och University of Virginia.

Enligt källor med insyn i dokumentet utlovas universiteten prioritet för federala anslag om de accepterar riktlinjerna. Detta skapar en ekonomisk påtryckning som många akademiker nu uttrycker oro över.

Dokumentet berör flera kontroversiella områden inom högre utbildning. Det handlar bland annat om hur antagningsprocesser ska hanteras, frågor kring yttrandefrihet på campus samt disciplinära åtgärder för studenter. En särskilt omdiskuterad punkt är kravet att universiteten ska anta Trump-administrationens definition av kön och tillämpa den på kvinnlig idrott.

Denna definition har tidigare väckt stor debatt då den begränsar transpersoners möjlighet att delta i idrottssammanhang som överensstämmer med deras könsidentitet. Kritiker menar att detta är ytterligare ett steg i administrationens försök att inskränka HBTQ-personers rättigheter, medan förespråkare hävdar att åtgärden skyddar kvinnlig idrott.

Reaktionerna från de berörda universiteten har varit blandade. Flera av institutionerna har avstått från att kommentera initiativet offentligt, vilket tyder på den känsliga politiska balansgång många akademiska ledare nu tvingas hantera. Representanter för University of Texas har dock uttalat sig positivt och säger sig vara ”hedrade” över att vara bland de utvalda lärosätena.

Detta är inte första gången president Trump hamnar i konflikt med den akademiska världen. Under sin tid vid makten har han haft flera uppmärksammade meningsskiljaktigheter med prestigeuniversitet som Harvard, Columbia och UCLA. Konflikterna har bland annat handlat om antagningspolicyer och vad Trump-administrationen beskriver som en vänsterorienterad politisk slagsida vid dessa institutioner.

Initiativet kommer vid en tidpunkt då amerikanska universitet redan befinner sig i en utmanande situation. Många kämpar med minskade anslag, fallande studentantal och ökade kostnader. Den ekonomiska pressen gör att erbjudandet om prioriterade federala anslag kan vara svårt att motstå för vissa institutioner, trots ideologiska betänkligheter.

Akademiska frihetsorganisationer har uttryckt stark oro över vad de ser som ett försök från regeringens sida att politisera den högre utbildningen. De menar att universiteten riskerar att förlora sin akademiska självständighet om de tvingas anpassa sina policyer efter politiska direktiv.

Experter på utbildningspolitik påpekar att detta initiativ passar in i ett större mönster där Trump-administrationen aktivt försöker omforma amerikanska institutioner efter sin vision. Liknande försök har gjorts inom andra områden som public service-media, federala myndigheter och domstolsväsendet.

De berörda universiteten förväntas inom kort behöva ta ställning till dokumentet. Deras beslut kan komma att sätta tonen för relationen mellan den akademiska världen och den federala regeringen under återstoden av Trumps presidentperiod. Oavsett utgång står det klart att spänningen mellan politisk styrning och akademisk frihet fortsätter att vara en central fråga i det amerikanska samhället.