Historisk satsning på infrastruktur: 200 miljarder extra till svenska vägar och järnvägar

En kraftigt utökad infrastruktursatsning på ytterligare 200 miljarder kronor presenterades idag av Trafikverket. Tillskottet, som beslutades av regeringen förra hösten, innebär en total ökning med 27 procent jämfört med den tidigare transportplanen från 2022.

”Det är en historiskt stor satsning på infrastruktur”, säger infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) i samband med presentationen. Han betonar även att regeringen är ”fast besluten att vi behöver få ut mer infrastruktur för pengarna”.

Omkring hälften av de tilldelade medlen kommer att användas till eftersatt underhåll av befintliga vägar och järnvägar i Sverige. Detta representerar ett trendbrott i den svenska infrastrukturpolitiken, där nybyggnation tidigare ofta prioriterats framför underhåll.

För första gången innehåller Trafikverkets plan en konkret tidplan för när den så kallade underhållsskulden ska vara åtgärdad. Enligt myndighetens bedömning kommer vägnätet att vara fullt återställt år 2037, medan järnvägsnätet kräver mer omfattande åtgärder och beräknas vara i fullgott skick först 2050.

”Mycket i den här planen handlar om bättre förutsättningar för arbetspendling, ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkt totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare”, förklarar Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana.

I den nya planen ingår både nya satsningar och bortprioriteringar av tidigare planerade projekt. Nio investeringar som ingick i tidigare planer har strukits och två har omarbetats för att frigöra resurser till andra, högre prioriterade åtgärder.

Bland de projekt som nu står högst på Trafikverkets prioriteringslista finns bulleråtgärder på Söderåsbanan i Skåne, inköp av en ny isbrytare för att säkra sjöfarten i norra Sverige, samt en ny trafikplats på E4 norr om Stockholm för att avlasta en hårt trafikerad sträcka.

Samtidigt har flera tidigare planerade projekt strukits efter att Trafikverket bedömt att de har lägre samhällsekonomisk nytta. Detta inkluderar det planerade dubbelspåret mellan Räppe och Växjö i Kronobergs län, utbyggnaden av E22 mellan Gladhammar och Verkebäck i Kalmar län, samt skyddsstängsel och djurpassager utmed Malmbanan på sträckan Boden-Gällivare i Norrbotten.

Den uppdaterade infrastrukturplanen är särskilt viktig för näringslivet, då Sveriges långa avstånd och geografiska läge ställer höga krav på fungerande transporter. Industrier i norra Sverige, inte minst gruv- och skogsnäringen, är beroende av robusta transportvägar för att nå internationella marknader.

Den nya nationella planen för transportinfrastrukturen ersätter den tidigare planen från 2022. I praktiken innehåller dokumentet en rad förslag som kommer att revideras vart fjärde år, och det är ytterst regeringen som fattar de slutgiltiga besluten om vilka projekt som ska genomföras.

Bakom den utökade satsningen ligger en insikt om att Sveriges infrastruktur under lång tid varit eftersatt, något som påverkat både företagens konkurrenskraft och medborgarnas vardag. Den omfattande upprustningen syftar även till att möta framtidens transportbehov och stärka landets beredskap.

Experter på transportområdet välkomnar generellt den ökade satsningen på underhåll, men flera har också uttryckt oro för att vissa regionala utvecklingsprojekt nu stoppas. Särskilt i glesbygdsområden kan bortprioriterade investeringar få betydande konsekvenser för den lokala utvecklingen.