Tusentals i Caracas kräver Maduros frigivning

Tusentals demonstranter samlade sig på gatorna i Venezuelas huvudstad Caracas i en massiv protestaktion för att kräva frigivningen av landets förre president Nicolás Maduro. Den tidigare statschefen greps tidigare i år av amerikanska styrkor i en operation som har skakat det politiska landskapet i Latinamerika.

”Venezuela behöver Nicolás”, skanderade folkmassan som fyllde centrala delar av huvudstaden. Demonstranterna, många klädda i rött – färgen som förknippas med den chavistiska rörelsen – bar plakat med bilder av den fängslade före detta presidenten och krävde hans omedelbara frigivning.

Gripandet av Maduro har skapat en djup politisk kris i det oljerika landet som under många år har präglats av ekonomisk instabilitet och internationella sanktioner. USA har länge beskyllt Maduro för auktoritärt styre, valfusk och kränkningar av mänskliga rättigheter – anklagelser som Maduro och hans anhängare konsekvent har avfärdat som imperialistisk propaganda.

Sedan Maduro greps har makten övergått till interimspresidenten Delcy Rodríguez, som tidigare var vice president i Maduros regering. Rodríguez står nu inför den svåra uppgiften att balansera mellan olika politiska intressen i en extremt polariserad situation.

Politiska analytiker påpekar att Rodríguez befinner sig i en närmast omöjlig position. Hon måste å ena sidan upprätthålla en fungerande relation med USA, vars stöd är avgörande för Venezuelas ekonomiska återhämtning. Samtidigt måste hon behålla förtroendet från Maduros anhängare inom regeringen, militären och bland befolkningen.

”Rodríguez försöker navigera i ett politiskt minfält”, säger María González, politisk analytiker vid Universidad Central de Venezuela. ”Hon måste visa sig samarbetsvillig gentemot USA för att lätta på sanktionerna, men om hon uppfattas som alltför eftergiven riskerar hon att förlora stödet från chavistiska lojalister.”

Venezuela har under det senaste decenniet genomgått en av de värsta ekonomiska kriserna i modern tid, med hyperinflation och omfattande brist på basvaror. Trots landets enorma oljereserver – de största bevisade reserverna i världen – har produktionen rasat till historiskt låga nivåer på grund av bristande underhåll, korruption och internationella sanktioner.

Under protesterna syntes även representanter från grannländer som stöder Maduro, främst från Kuba, Nicaragua och Bolivia. Dessa länder har konsekvent fördömt USA:s agerande som en kränkning av Venezuelas suveränitet och ett brott mot internationell rätt.

Den internationella reaktionen på gripandet har varit splittrad. Medan USA och flera europeiska och latinamerikanska länder har välkomnat utvecklingen, har länder som Ryssland och Kina, som har betydande ekonomiska intressen i Venezuela, fördömt aktionen i starka ordalag.

Det råder även osäkerhet kring Venezuelas framtida politiska kurs. Under årtionden av socialistiskt styre har landet byggt starka band med länder som Ryssland och Kina, men under den nuvarande interimregeringen finns tecken på en möjlig omsvängning mot ökad dialog med västvärlden.

Oljeexperten Carlos Ramírez påpekar att landets framtida ekonomiska återhämtning är starkt kopplad till den politiska utvecklingen: ”Venezuela behöver omfattande investeringar för att återuppbygga sin oljeproduktion, och det kommer att kräva en stabil politisk miljö och ökat internationellt förtroende.”

Demonstrationerna i Caracas är bara de senaste i en serie av protester som har skakat landet sedan Maduros gripande. Både anhängare och motståndare till den tidigare presidenten har mobiliserat sig på gatorna, vilket har ökat oron för potentiella våldsamma konfrontationer.

Medan Rodríguez försöker hålla samman en splittrad nation, förblir Maduros öde ovisst. Den förre presidenten hålls för närvarande i amerikansk fångenskap i väntan på rättegång för påstådda brott relaterade till narkotikahandel och korruption – anklagelser som hans anhängare avfärdar som politiskt motiverade.