Tusentals irländska bönder protesterar mot EU-Mercosur handelsavtal

Irländska bönder ansluter sig till protester mot EU-Mercosur handelsavtal

Ett nytt kapitel i de växande protesterna mot EU:s handelsavtal med Mercosur-länderna skrevs i helgen när irländska lantbrukare tågade genom staden Athlone i centrala Irland. Med traktorer och plakat med budskapet ”Stoppa EU-Mercosur” visade de sitt missnöje med det kontroversiella frihandelsavtalet som nyligen fått grönt ljus från majoriteten av EU:s medlemsländer.

Protesterna i Irland följer liknande aktioner i Polen och Frankrike, där lantbrukare på fredagen blockerade vägar i protest mot avtalet. Det skriftliga omröstningsförfarandet, där en majoritet av unionens medlemsstater röstade ja, har utlöst en våg av protester bland europeiska jordbrukare.

Förhandlingarna mellan EU och Mercosur-länderna – Brasilien, Uruguay, Argentina och Paraguay – har pågått sedan 1999, vilket gör det till en av EU:s längsta handelsförhandlingar någonsin. Det omfattande avtalet skulle skapa en handelszon som omfattar nästan 800 miljoner människor.

Europeiska jordbrukare har länge motsatt sig överenskommelsen. De menar att priserna på jordbruksprodukter riskerar att sjunka drastiskt om billigare varor från Latinamerika får obehindrat tillträde till den europeiska marknaden. Särskilt nöt- och kycklingproducenter fruktar konkurrensen från Mercosur-länderna, där produktionskostnaderna generellt är lägre.

Den europeiska lantbrukarorganisationen Copa-Cogeca har upprepade gånger varnat för att avtalet skulle kunna få katastrofala följder för många europeiska familjejordbruk, som redan kämpar med ökande kostnader och klimatförändringar. Organisationen hävdar att latinamerikanska producenter inte behöver följa samma strikta miljö- och djurskyddsregler som europeiska bönder, vilket skapar en ojämlik konkurrenssituation.

I Irland har protesterna varit särskilt intensiva, eftersom landet har en betydande nötköttsindustri som skulle kunna drabbas hårt av ökad import från Brasilien, världens största köttexportör. Irlands jordbruksminister har tidigare uttryckt oro över avtalets potentiella inverkan på den irländska landsbygdsekonomin.

Samtidigt framhåller förespråkarna för avtalet de ekonomiska fördelarna med ökad handel mellan regionerna. Europeiska tillverkare av industrivaror, särskilt inom bilindustrin och läkemedelssektorn, ser stora möjligheter på de växande sydamerikanska marknaderna där höga tullar hittills har begränsat exporten.

EU-kommissionen har betonat att avtalet innehåller garantier för att säkerställa att importerade varor uppfyller EU:s säkerhetsstandarder. De hävdar också att det finns mekanismer för att övervaka att Mercosur-länderna följer sina åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar.

Frankrike har varit en av de skarpaste kritikerna inom EU och har krävt ytterligare miljögarantier innan avtalet kan godkännas. President Emmanuel Macron har upprepade gånger uttryckt oro över den ökade avskogningen i Amazonas, särskilt under den brasilianske presidenten Jair Bolsonaros tid vid makten. Med Luis Inácio Lula da Silvas återkomst som Brasiliens president har vissa spänningar minskat, men oron kvarstår.

Avtalet måste fortfarande ratificeras av alla EU:s medlemsstater och Europaparlamentet innan det kan träda i kraft, en process som kan ta år. De pågående protesterna visar att vägen framåt kommer att bli allt annat än enkel.

För lantbrukare i både EU och Mercosur-länderna står mycket på spel. Medan europeiska bönder fruktar orättvis konkurrens, ser många sydamerikanska producenter avtalet som en möjlighet att expandera sina marknader och öka sina inkomster.

När traktorer nu rullar genom europeiska städer från Dublin till Warszawa, står EU:s beslutsfattare inför en svår balansgång mellan frihandelns principer och skyddet av den europeiska jordbrukssektorn. Utmaningen blir att hitta en kompromiss som både tillgodoser EU:s bredare handelsintressen och adresserar lantbrukarnas legitima oro.