Två dödade i amerikansk attack mot fartyg misstänkt för drogsmuggling

USA:s militära aktioner mot så kallade ”drogbåtar” i internationella vatten har lett till att omkring hundra personer mist livet sedan förra september. Den senaste attacken genomfördes i slutet av januari, vilket markerar den första incidenten sedan USA störtade och tillfångatog Venezuelas president Nicolás Maduro.

Dessa militära insatser har väckt stor oro bland internationella människorättsorganisationer och flera latinamerikanska länder har uttryckt skarp kritik mot vad de beskriver som övergrepp i kampen mot narkotikasmuggling. Enligt källor med insyn i operationerna genomförs attackerna främst i Karibiska havet och längs Stilla havskusten, områden kända för omfattande drogsmuggling till USA.

Attackerna sker vanligtvis med amerikanska kustbevakningens och marinens fartyg som patrullerar i internationella vatten. Enligt det amerikanska försvarsdepartementet riktas insatserna mot snabba smuggelbåtar som transporterar främst kokain från Sydamerika till USA och andra marknader.

Kritiker menar dock att den amerikanska strategin visar bristande hänsyn till internationell rätt och mänskliga rättigheter. Flera oberoende observatörer har rapporterat om oproportionerligt våld där misstänkta smugglare dödats utan rättslig prövning, något USA:s regering tillbakavisar.

Händelseutvecklingen kompliceras ytterligare av den politiska situationen i Venezuela. Den amerikanska militära operationen som ledde till störtandet av president Maduro i januari har radikalt förändrat maktbalansen i regionen. Maduro, som anklagats för att ha kopplingar till drogkarteller, hålls nu fängslad på okänd ort medan en övergångsregering stödd av USA har installerats i Caracas.

Venezuelas nya övergångsregering har uttryckt stöd för USA:s insatser mot narkotikasmuggling, vilket ytterligare förstärkt uppfattningen bland kritiker att den nya regimen är en amerikansk marionett. Regionala makter som Brasilien, Mexiko och Colombia har uttryckt djup oro över utvecklingen och efterlyst diplomatiska lösningar istället för militära ingripanden.

Enligt experter på internationell rätt befinner sig USA:s agerande i en juridisk gråzon. Även om internationella vatten inte lyder under något lands jurisdiktion, ger internationella konventioner inte automatiskt rätt till militära insatser mot misstänkta brottsliga aktiviteter, särskilt när dessa leder till dödligt våld.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har begärt en oberoende utredning av de amerikanska attackerna. I ett uttalande påpekar kommissarien att ”kampen mot narkotikahandel inte får ske på bekostnad av grundläggande mänskliga rättigheter, inklusive rätten till liv och en rättvis rättegång.”

USA:s utrikesdepartement har försvarat operationerna och hävdar att de sker i enlighet med internationell rätt och som en del av landets strategi för att bekämpa den organiserade brottslighet som orsakar tiotusentals dödsfall genom opioidkrisen på hemmaplan.

Narkotikahandeln från Latinamerika till USA beräknas omsätta hundratals miljarder dollar årligen. Framförallt kokain produceras i länder som Colombia, Peru och Bolivia, för att sedan transporteras genom Centralamerika, Karibien och över Mexikos gräns in i USA.

Den senaste attacken i januari indikerar att USA, trots regimskiftet i Venezuela, avser att fortsätta sin aggressiva strategi mot drogsmuggling i regionen. Enligt analytiker kan detta tyda på att USA ser störtandet av Maduro som bara ett steg i en bredare kampanj mot narkotikahandeln, snarare än den avgörande faktorn.

Samtidigt växer oron för att det militära tillvägagångssättet kan leda till ökad instabilitet i regionen och starkare anti-amerikanska strömningar bland befolkningen i flera latinamerikanska länder, något som på sikt kan försvåra regionalt samarbete mot organiserad brottslighet.