Den svenska Försvarsmakten upplever för närvarande ingen brist på välutbildad personal för att bemanna sina enheter. Däremot utgör den svenska befolkningens allt sämre folkhälsa ett potentiellt hot mot totalförsvaret och landets förmåga att uthärda kriser. Denna försämrade fysik kan få allvarliga konsekvenser vid en samhällsstörning, där grundläggande samhällsfunktioner slutar fungera. Individer med sämre kondition kan få svårt att utföra fysiskt krävande uppgifter, som att bära vatten, hugga ved eller andra nödvändiga sysslor för överlevnad.
Brigadegeneral Claes Ivgren, Försvarsmaktens överläkare, uttrycker stark oro över denna utveckling. Han betonar att Sveriges försvarsförmåga inte primärt bygger på avancerad teknologi, utan på människors uthållighet och förmåga att hantera påfrestningar. En försämrad fysisk kondition leder till minskad motståndskraft, både fysiskt och mentalt. Ivgren pekar på situationen i Ukraina, där Ryssland medvetet angriper civila mål för att bryta ner befolkningens moral och tvinga fram en kapitulation. Denna strategi understryker vikten av en robust och uthållig civilbefolkning som en del av totalförsvaret.
En försvagad folkhälsa kan alltså underminera totalförsvarets effektivitet på flera sätt. Förutom den direkta påverkan på individens förmåga att utföra nödvändiga uppgifter i en krissituation, kan den även påverka moralen och viljan att bidra till landets försvar. En befolkning som präglas av ohälsa och sämre fysisk förmåga blir mer sårbar för psykologisk krigföring och desinformation, vilket kan leda till splittring och minskad motståndskraft mot yttre hot.
För att stärka totalförsvaret och Sveriges krisberedskap är det därför avgörande att prioritera folkhälsan. Detta kräver en bred ansats som involverar flera samhällsaktörer, inklusive skola, hälso- och sjukvård, arbetsgivare och idrottsföreningar. Genom att främja fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och en allmänt hälsosammare livsstil kan man stärka befolkningens motståndskraft och förmåga att hantera påfrestningar i en krissituation. Detta är inte bara en fråga om individuell hälsa, utan också om nationell säkerhet.
Investeringar i folkhälsan kan ses som en investering i totalförsvaret. En friskare och mer uthållig befolkning är bättre rustad att hantera de utmaningar som en kris eller krigssituation medför. Det handlar om att skapa en robust och resilient nation som kan stå emot både fysiska och psykiska påfrestningar. Detta är en långsiktig investering som kräver ett kontinuerligt arbete och ett brett engagemang från hela samhället.
Sammanfattningsvis är den svenska befolkningens försämrade folkhälsa en allvarlig utmaning för totalförsvaret. För att stärka landets försvarsförmåga och krisberedskap är det avgörande att prioritera folkhälsan och skapa en mer robust och resilient befolkning. Detta kräver en bred ansats som involverar flera samhällsaktörer och ett långsiktigt engagemang från hela samhället. En frisk och uthållig befolkning är en grundläggande förutsättning för ett starkt och effektivt totalförsvar.
