Ukrainarens överklagan angående hjälm avslås av Idrottens skiljedomstol

Den ukrainske skeletonutövaren Vladyslav Heraskevych har nekats rätten att bära sin specialdesignade hjälm med bilder av ukrainska krigsoffer under de olympiska spelen. Internationella olympiska kommittén (IOC) diskvalificerade idrottaren när han försökte använda hjälmen i tävlingssammanhang, ett beslut som nyligen bekräftades av Idrottens skiljedomstol (CAS).

Heraskeyvch, som blivit en symbol för Ukrainas motståndskamp genom sin idrottsliga karriär, överklagade IOC:s beslut till CAS i hopp om att få använda hjälmen som en minnesgest för offren i det pågående kriget i Ukraina. Skiljedomstolens ensamma domare uttryckte visserligen ”full sympati” för ukrainarens avsikt, men kände sig tvungen att följa de olympiska reglerna.

”Den ensamma skiljedomaren, som uttryckte full sympati för Heraskevchs minnesgest, är bunden av reglerna i IOC:s riktlinjer för idrottares uttryck,” skriver CAS i sitt uttalande.

Domstolen motiverade vidare sitt beslut med att IOC:s riktlinjer ”skapar en rimlig balans mellan idrottarnas intresse att uttrycka sina åsikter och idrottarnas intresse att få odelad uppmärksamhet för sina prestationer på tävlingsarenan.”

Heraskevych hade använt den kontroversiella hjälmen under sina träningspass inför tävlingarna, men när han försökte använda den i själva tävlingsmomentet ingrep IOC. Organisationen har sedan krigets början i Ukraina 2022 upprätthållit strikta regler kring politiska budskap under de olympiska spelen.

Detta är inte första gången som Heraskevych använder sin plattform som idrottare för att uppmärksamma situationen i sitt hemland. Under vinter-OS i Peking 2022, strax innan Rysslands fullskaliga invasion, höll han upp en handskriven skylt med texten ”No War in Ukraine” efter en av sina åk. Den gesten fick då passera utan disciplinära åtgärder, men IOC har sedan dess skärpt sina regler kring politiska manifestationer.

Kontroversen kring Heraskevchs hjälm belyser den svåra balansgång som IOC ständigt tvingas hantera – mellan idrottares yttrandefrihet och ambitionen att hålla OS som en politiskt neutral arena. Kritiker menar att IOC:s beslut är orimligt med tanke på det pågående kriget och Ukrainas särskilda situation, medan andra försvarar principen om att hålla politiska budskap utanför tävlingsarenan.

I skuggan av konflikten mellan Ryssland och Ukraina har IOC tvingats navigera i svåra frågor om ryska och belarusiska idrottares deltagande. För OS i Paris 2024 har kommittén tillåtit idrottare från dessa länder att delta, men endast under neutral flagg och med strikta villkor. De får exempelvis inte ha kopplingar till militären eller ha uttryckt stöd för kriget.

För Heraskevych personligen innebär beslutet att han måste tävla med en neutral hjälm, trots att han får representera Ukraina som nation. Hans fall har väckt sympatier från idrottare världen över, många som anser att hans minnesgest borde betraktas som humanitär snarare än politisk.

Frågan om idrottares rätt att uttrycka politiska ståndpunkter har blivit alltmer aktuell under senare år. Under OS i Tokyo 2021 lättade IOC något på sina regler och tillät vissa former av åsiktsyttringar, men upprätthåller fortfarande strikta begränsningar på tävlingsarenan.

Trots motgången förväntas Heraskevych fortsätta sina tävlingar i de olympiska spelen, där han representerar ett Ukraina som kämpar både på idrottsarenorna och på slagfältet hemma.