Nedskärningar av vårdplatser har varit ett utbrett problem inom svensk sjukvård under senare år, och Västerbottens län har drabbats särskilt hårt. Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) minskade antalet vårdplatser i länet med 8,8 procent under 2023, den största minskningen i hela landet. Denna neddragning av resurser har skapat en ansträngd situation inom vården, med överbeläggningar, långa väntetider och ökad belastning på personal. Många avdelningar kämpar för att upprätthålla en god vårdkvalitet med begränsade resurser, och situationen har gett upphov till oro bland både patienter och vårdpersonal. Bristen på vårdplatser riskerar att leda till försämrad patientsäkerhet och ökad risk för komplikationer.
Mitt i denna negativa trend utgör infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå ett glädjande undantag. Kliniken har lyckats vända den nedåtgående spiralen och ökat antalet tillgängliga vårdplatser. Som lägst, under höjden av coronapandemin år 2021, hade kliniken endast sex vårdplatser öppna. Detta innebar en drastisk minskning av klinikens kapacitet och skapade stora utmaningar för att hantera det ökade inflödet av patienter med infektionssjukdomar. Personalen tvingades arbeta under extrem press, och patienter fick ofta vänta länge på att få vård. Situationen var ohållbar och underströk behovet av ökade resurser.
Genom ett målmedvetet arbete har infektionskliniken nu lyckats öppna alla sina 19 avsedda vårdplatser. Detta är en betydande framgång som ger hopp om en förbättrad situation för både patienter och personal. Linda Eriksson, avdelningschef på infektionskliniken, betonar vikten av att kunna erbjuda tillräckligt med vårdplatser, särskilt för patienter med infektionssjukdomar. Hon menar att detta bidrar till ett tryggare samhälle och minskar risken för spridning av infektioner. Öppningen av alla vårdplatser innebär att fler patienter kan få den vård de behöver i tid, vilket i sin tur kan minska risken för allvarliga komplikationer.
Framgången på infektionskliniken kan tillskrivas flera faktorer. En viktig aspekt är ett starkt engagemang från personalen och en vilja att hitta lösningar för att förbättra situationen. Genom att arbeta strategiskt med bemanning, arbetsflöden och resursallokering har kliniken lyckats optimera sin verksamhet och skapa förutsättningar för att öppna fler vårdplatser. Ett annat viktigt element är samarbete och dialog mellan olika avdelningar och yrkesgrupper. Genom att arbeta tillsammans och dela kunskap och erfarenheter har man kunnat identifiera och implementera effektiva lösningar.
Linda Eriksson uttrycker en förhoppning om att infektionsklinikens framgångar ska inspirera och motivera andra avdelningar att följa efter. Hon menar att detta kan skapa en positiv spiral där fler kliniker kan öppna sina vårdplatser och därmed bidra till att minska belastningen på sjukvården i Västerbotten. Målet är att alla avdelningar ska ha möjlighet att erbjuda den vård de är avsedda för, vilket i sin tur kan leda till en mer hållbar och effektiv sjukvård. Eriksson ser klinikens framgång som en viktig milstolpe och ett bevis på att det är möjligt att vända den negativa trenden med minskade vårdplatser.
Infektionsklinikens framgångshistoria är ett exempel på hur engagemang, strategiskt arbete och samarbete kan leda till positiva förändringar inom vården. Genom att fokusera på patientsäkerhet, effektiv resursanvändning och en god arbetsmiljö har kliniken lyckats skapa en positiv utveckling mitt i en utmanande situation. Förhoppningen är att detta ska inspirera andra avdelningar och bidra till en mer hållbar och effektiv sjukvård i Västerbotten. Klinikens arbete visar att det är möjligt att skapa positiva förändringar även under svåra omständigheter, och att engagemang och samarbete är nyckeln till framgång.
